Jag måste säga nej!

Årets stora lärdom blev ett enkelt litet ord- Nej! Inte det att jag inte kunde ordet förut och inte heller så att jag inte tidigare sagt nej till arbetsuppgifter. Utan helt enkelt nej till det som faktiskt inte fungerar.

Terminsstarten vid läsårets start blev inte som jag tänkt. Jag fick mer och mer en roll som kändes främmande och långt ifrån undervisning och kärnuppdraget.

Blev tillslut tvungen att ta mig en ordentlig funderare kring vad jag ville och vart jag egentligen stod.

Är det rimligt vad som förvänts? Eller har mitt uppdrag helt plötsligt blivit för stort och odefinierbart?

Vad gör jag i min vardag? Vad ska jag göra i min vardag? Vad ingår i min tjänstebeskrivking? Vilka är mina förväntning? Vilka är samhällets förväntningar?Vilken är min chefs förväntningar? Vem ber mig egentligen göra det jag gör just nu?

Fortsatte dock att springa på fler bollar än vad som egentligen var rimligt.

Jag körde på. Tänkte jag kan det här. Jag har gjort det förut i en annan typ av roll dock men arbetsuppgifterna kunde jag. Ganska snabbt blev det dock ohållbart. All min tid gick till att göra andra saker än att förbereda för lektionerna och hålla mig till min uttänkta planering.

Vid två tillfällen har jag mitt barn i bilen och glömmer helt enkelt att lämna denne vid sin skola. En liten röst i baksätet påminner mig; Mamma var ska vi?

Jag var tvungen att dra i bromsen. Min chef hjälpte mig till företagshälsan och där fick jag tid för samtal. Vad är det som händer?

Fick snabbt tid dit för konsultation.

En ram ritades upp för mig. Det här är ditt uppdrag och ditt ansvarsområde. Just nu är du i gränszonen och gör någon annans jobb? Vem gör ditt jobb om du täcker upp för någon annan?

Det vart så tydligt, det blev så klart. Jag måste helt enkelt börja säga nej.

Var tydlig med vilka din åtaganden är och markera när det går för mycket tid att rådda i saker som är utanför kärnuppdraget. Det blev det tydliga rådet jag fick med mig efter samtalet.

Jag gör ingen gott genom att springa runt och täcka upp där ingen plan finns. Signalerar jag inte till min närmaste chef och påtalar bristen så antar denne att allt är väl. Trots att jag själv tycker att det är uppenbart att det inte fungerar.

Gör det som faller inom ramen för ditt uppdrag och gör det bra. Men låt de saker falla som ligger utanför ditt uppdrag och egentliga ansvarsområde.

Nu skämtar sonen och jag om de gångerna som jag glömde lämna honom till hans skola. Men den späda rösten i baksätet glömmer jag inte- mamma var ska vi?

Vilka är de rätta orden på avslutningsdagen?

Sommarlovstider är här. Själv ser jag fram emot ledighet semester tid med familjen resor och att bara ha lugna dagar.

Många elever som vi säger hejdå till ser nog fram emot samman saker som bilden av sommarlov säger.

Men fler än vad vi i skolvärlden nog anar ser inte alls fram emot det här.

Som lärare blir jag både nära i relation med eleverna men även en person som alltid håller professionell distans. Måndag till fredag ses vi i klassrummet jag undervisar, stöttar, vägleder med både glad och sträng röst, är personlig, professionell, tålmodig, vänlig. Men när loven kommer och jag längtar hem till mitt så vet jag att det är elever som inte har samma längtan.

Vi önskar dig ett härlig sommarlov! Det känns nog mest som en spark i magen.

Vad erbjuder sommaren dem? Ensamhet? Våld? Tristess? Jobbande föräldrar? Inga rutiner? Inga resor? Ingen mat?

En lång väntan på att rutinen och att en känsla av sammanhang ska komma åter.

Vi ska inte låtsas om som lovet inte kommer. Men vi kan alltid tänka på vad vi säger och vad vi gör.

Jag pratar bland annat redan om hösten och vad som ska ske i klassrummet den kommande årskursen.

Men när det är dags att säga hejdå på tisdag- vad ska jag säga då? Skolstart i augusti? Sköt om dig? Ha det bra? Njut i solen? Bada mycket? Ta det lugnt i sommar?

Vilka är de rätta orden på avslutningsdagen?

Förintelsens minnesdag 27 januari- del 1

Varje år under hela min lärarkarriär har jag tillsammans med mina elever den 27 januari uppmärksammat Förintelsens minnesdag. 

År 2005 deklarerade FN denna dag som internationell minnesdag. Sedan 2001 har det varit en nationell minnesdag. Det är en dag då vi hedrar minnet av alla som mördades under Förintelsen och dem som stod emot. En dag för alla som vill uttrycka sitt stöd för alla människors lika värde. https://www.levandehistoria.se/fakta-fordjupning/forintelsen/forintelsens-minnesdag

Minnesdagen firas just den dagen för det var den 27 januari 1945 som fångarna i koncentrationslägret och förintelselägret Auschwitz befriades. Med det öppnades även portarna till en av de grymmaste folkmord som värden skådat. Det fruktansvärda brott mot mänskligheten som begicks där och av krigsförbrytarna i det tredje riket uppmärksammas vid minnesdagen.

För mig som lärare i de samhällsorienterande ämnena är det få delar i Läroplanen som är så tydligt som just kunskapskravet som berör Förintelsen:

Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra utvecklade ochrelativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. 

Ur Läroplanen Historia Kunskapskrav mot betyget C årskurs 9. 

Tidigare år har jag alltid jobbat med enbart högstadieelever och att uppmärksamma minnesdagen har känts självklart. Vi har läst Om detta må… eleverna har sett mina bilder från Auschwitz. Jag har berättat, filmer har visats och ofta har vi även haft en person på besök som kunnat berätta om sina personliga erfarenheter och minnen från den fruktansvärda perioden av vår historia. Eleverna har verkligen lärt för livet och diskussionerna som förs är alltid oerhört gripande.

Om detta må… kan lätt och gratis laddas ner från Forum för Levande historias hemsida. Där finns den på flera språk. Boken kan även gratis beställas i klassuppsättning. Mina elever får alltid ett eget exemplar i årskurs 7. 

  • Var rädd om den här, vi kommer jobba med den hela högstadietiden och sen är den din att ta hem.

Skolan har ett stort och viktigt uppdrag att undervisa i demokratins rättigheter och skyldigheter. Värdegrunden som följer i ett land som har tryck- och yttrandefrihet behöver läras, upplevas och diskuteras. Det här är ett arbete som görs dagligen och alldeles synnerligen kan det göras en dag som den 27 januari.

På min nuvarande skola har arbetet kring minnesdagen tagit ytterligare ett kliv och utmanat mina tankar kring hur dagen ska uppmärksammas. Fick förra året den stora äran att driva skolans elevråd. Då skolan är nystartad så var elevrådet också helt nytt kapitel att skriva. Tog tidigt i starten med elevrådsarbete ett samtal med min chef kring minnesdagen. Nog skulle väl hela skolan kunna uppmärksamma  minnesdagen. Alla åldrar utifrån sitt perspektiv men ändå uppmärksamma den?

Vi enades att ja- alla kan vara med och uppmärksamma dagen.

Via elevrådet så kom vi det året att fokusera på ordet. Från årskurs 1 hela vägen upp till högstadiet. Ansvaret vi alla har i det vi säger och förmedlar till andra. De yngre eleverna fick på boken Herr Peabodys äpplen. En historia om ordets makt och vad som kan hända när någon sprider osanningar om andra människor.

De äldre fick dels se Forum för Levande historias utställning om Förintelsen. Varje år tillhandahåller https://www.levandehistoria.se en utställning fri att skriva ut. Tänkvärd, tydlig, korrekt och lätt att använda. De läste även boken Sofia Z 4515 för att verkligen skapa förståelse för Förintelsen och dess fasor. Även den boken finns gratis att använda på ovannämnda hemsida.  

Vi sammanfattade då med orden att dagen skulle bli en dag att högtidlighålla minnet av offren från Förintelsen men även en stund för lärdom till framtiden.

Det här läsåret har vi redan haft Livia Fränkel på min skola. Hon har berättat sin historia för de äldsta eleverna. 120 elever satt knäpptysta i två timmar lyssnades på hennes historia. 

“Ta hand om varandra flickor” var moderns sista ord till henne på perrongen i Auschwitz. Dessa ord blev sedan grunden i de diskussioner som följde i klassrummet och även till tankarna kring hur vi ska uppmärksamma minnesdagen detta år.

Efter Livias föreläsning skrev en elev i sin reflektion 

Det känns helt otroligt att titta på Livia och att veta att den personen har gått igenom så himla mycket hemska saker. Jag tänker också på att jag ska försöka ha civilkurage.

Jag kommer berätta hur fantastiskt det var att få se en person som upplevt det hon gjort och hur fantastiskt det är hon berättar det vidare. Elev årskurs 7

I år kommer fördomar och samarbete att bli i fokus under dagen för alla åldrar. Elevrådet kommer under årets första möte att få övningar och saga. Vi kommer att läsa om vikten av att samarbeta och hjälpa varandra göra gott genom att läsa Englands rosor. Ibland är det lätt att se på någon eller något och tänka att jag vet minsann något om den personen eller händelsen utan att jag egentligen vet något alls. De äldre eleverna kommer även att ha årets upplaga av Forum för levande historias utställning Antisemitism då och nu. Förra årets årskurs 5 har nu blivit stora nog att även de läsa Sofia Z 4515. Årskurs 7 får ett eget exemplar av Om detta må…

Fördomar var en av de saker som gjorde att andra världskriget fick så fruktansvärda konsekvenser som det fick. Fördomar är även något som i dagens samhälle kan ge upphov splittring och utanförskap. Kunskap och samarbete är två viktiga komponenter för att motarbeta och förebygga fördomar.

Med samarbete vill jag lyfta in 2019. Efter andra världskriget uppstod två viktiga samarbeten som Sverige är del av idag. FN och den i skolan alltid aktuella barnkonventionen som direkt följd men även det alltid aktuella men i vår särskilt aktuella EU samarbetet. Är vi beroende av varandra och känner varandra så blir det svårare att bli osams. 

Varje år en dag att uppmärksamma och minnas men även en dag att se framåt och ta personlig lärdom men även visa hur världen efter 1945 gått samman för att sammarbeta i olika forum för att lära från det förgångna.

Förintelsens minnesdag- En minnesdag till lärdom del 2

Den 27 januari 1945 befriades fångarna i koncentrationslägret och förintelselägret Auschwitz. Med det öppnades även portarna till en av de grymmaste folkmord som värden skådat. Det fruktansvärda brott mot mänskligheten som begicks där och av krigsförbrytarna i det tredje riket har sedan 1999 uppmärksammats som en minnesdag. Minnesdagen uppmärksammar världen över Förintelsens offer.

Det som händer i världen speglar sig i skolan. 

Skolan har ett stort och viktigt uppdrag att undervisa i demokratins rättigheter och skyldigheter. Värdegrunden som följer i ett land som har tryck- och yttrandefrihet behöver läras, upplevas och diskuteras. Det här är ett arbete som görs dagligen och alldeles synnerligen en dag som den 27 januari.

På Glömstaskolan, en ung skola utan långa traditioner, känner vi ett stort ansvar i vårt uppdrag som värdegrundsbärare. Via vårt elevråd och vuxna som stöttar kommer liten som stor elev denna dag att utifrån sina förutsättningar få höra samt prata om vikten av att respektera alla människor.

De yngre eleverna kommer att lyssna på Herr Peabodys äpplen. En historia om ordets makt och vad som kan hända när någon sprider osanningar om andra människor.

De äldre kommer dels att få se Levande Historias utställning om … de kommer även att läsa boken Sofia Z 4515 för att verkligen skapa förståelse för Förintelsen och dess fasor. Arbete kommer att följa eleverna under hela veckan som förekommer den 27/1.

Arbetet kommer bli en dag att högtidlighålla minnet av offren från Förintelsen men även en stund för lärdom till framtiden.

Förintelsen minnesdag- en dag att uppmärksamma samarbete och lära om fördomar del 3

En dag att uppmärksamma samarbete och lära om fördomar

Den 27 januari 1945 befriades fångarna i Auschwitz. Till åminnelse av den dagen och andra folkmord som skett i historien uppmärksammas varje år den 27 januari Förintelsens minnesdag.

År 2005 deklarerade FN denna dag som internationell minnesdag. Sedan 2001 har det varit en nationell minnesdag. Det är en dag då vi hedrar minnet av alla som mördades under Förintelsen och dem som stod emot. En dag för alla som vill uttrycka sitt stöd för alla människors lika värde. https://www.levandehistoria.se/fakta-fordjupning/forintelsen/forintelsens-minnesdag

Förra året i samband med minnesdagen läste hela skolan boken Herr Peabodys äpplen och samtalade i samband med det om ordets makt. Vissa ord gör gott och andra ord kan göra ont.

I år ska vi läsa om vikten av att samarbeta och hjälpa varandra göra gott genom att läsa Englands rosor. Ibland är det lätt att se på någon eller något och tänka att jag vet minsann något om den personen eller händelsen utan att jag egentligen vet något alls. Det kallas fördomar.

Fördomar var en av de saker som gjorde att andra världskriget fick så fruktansvärda konsekvenser som det fick. Fördomar är även något som i dagens samhälle kan ge upphov splittring och utanförskap. Kunskap och samarbete är två viktiga komponenter för att motarbeta och förebygga fördomar.

Efter andra världskriget uppstod två viktiga samarbeten som Sverige är del av idag. Världen bestämde att de skulle samarbeta genom Förenta Nationerna. Tack vare det har vi idag Barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna. Där står om alla rättigheter alla världens barn har. Att läsa om och förstå dessa rättigheter är en viktig del av skolans uppdrag. Det andra samarbetet skapades mellan Europas länder för att förhindra att länderna skulle hamna i krig med varandra. Är vi beroende av varandra och känner varandra så blir det svårare att bli osams. Det samarbetet kallas EU- Europeiska unionen och ligger till grund för många av de beslut som tas i Huddinge kommun.

FN och EU kan kännas långt bort ifrån vår skolvardag på Glömstaskolan men att lära om samarbete både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt är viktigt och hjälper oss att förstå att allt börjar i det lilla sammanhanget och tillsammans kan vi göra storverk. Med sagans hjälp så får stor som liten på Glömstaskolan på Förintelsensminnesdag samtala och lära vidare om Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra.

/ Karin Boberg leg. lärare och förstelärare i Demokrati

Förintelsens minnesdag- “Ta hand om varandra flickor” del 4

“Ta hand om varandra flickor” var moderns sista ord på perrongen i Auschwitz.

Årskurs 7 och 8 fick den 10 oktober besök av Livia Fränkel. Hon hade blivit inbjuden till skolan för att berätta för eleverna hur det var att växa upp och leva som person av judisk härkomst i Rumänien på 1930- 40-talet i Europa. Livia berättade om de förändringar och inskränkningar som skedde i det vardagliga livet för henne och hennes familj fram till att de tillslut deporterades till Auschwitz-Birkenau.

Efter Livias föreläsning fick eleverna själva dela med sig av sina tankar om eftermiddagen.

Det var jobbigt att få höra vad hon hade fått gå genom. Elev G10

Jag fick se en mer personlig sida av förintelsen. Hennes historia var väldigt sorglig och hemsk och den berörde mig extremt mycket. Elev G10

Det känns helt otroligt att titta på Livia och att veta att den personen har gått igenom så himla mycket hemska saker. Jag tänker också på att jag ska försöka ha civilkurage.
Jag kommer berätta hur fantastiskt det var att få se en person som upplevt det hon gjort och hur fantastiskt det är hon berättar det vidare. Elev G11

Förut jag trodde att mitt liv var jättesvårt men efter föreläsningen så kan jag märka att det fanns och finns folk som hade det mycket svårare än mig. Elev G10

Jag är väldigt rörd av det jag har hört. Det är en helt annat upplevelse är man hör det i verkligheten. Elev G10

Jag tycker att det var jättebra att Livia Fränkel kom till oss och berättade sin historia till oss. Det enda jag inte kommer glömma är att jag var i samma rum som henne och träffade henne och hon såg mig och jag såg henne. Det är speciellt för att det är någon som har överlevt andra världskriget och fått gå igenom så mycket hårda saker och fortfarande varit stark. Elev G11

Livia har under många år åkt runt på skolor och pratat med media om främlingsfientlighet och rasism. Något som Livia understryker noga och exemplifierar från sitt eget liv är hur hon saknade civilkurage från sina grannar när de såg hur livet för Livia och hennes familj snabbt försämrades på grund av de antisemitiska lagar som infördes.

Den delen av föreläsning som är viktigast för mig att föra vidare är från den stunden hon för första gången upplevt antisemitism till den delen hon befriades. Anledning till det är för att människor måste förstå hur mycket skada allt orsakar bara för att man känner att alla inte är lika värda bland annat på grund av tro, nationalitet och utseende. Den delen är också viktig att föra vidare för att människor ska kunna första att samma misstag inte får upprepas. Elev G11

Att det här verkligen har hänt och att det finns överlevare som vågar att berätta om händelserna. Också hur allt startade. Det är viktigt att man för det vidare, annars vet man inte orsaken till varför krig händer och vi kommer inte märka det nästa gång. Elev G10

Den viktigaste är att man ska alltid vara med den som blir mobbad och man ska alltid ståupp för den Elev G10

De viktigaste för oss att föra vidare är nog hur kriget startade. Elev G10

Den viktigaste delen i föreläsningen som jag kommer föra vidare är om vad hon började tänka när den där kvinnan sa till henne med hög röst att hennes föräldrar ligger i det där huset och brinner och att hon aldrig kommer få se dom igen. Elev G10

Den del av föreläsningen som är den viktigaste för mig att föra vidare är hur människor delade in människor i raser och mördade dem kallblodigt. Det är viktigt för att det aldrig ska hända igen. Elev G11

Den viktigaste delen för mig att föra vidare är hur mycket människor som skadades och hur många människor som inte hade nog med civilkurage till att göra något. Elev G10

I våra förberedelser inför Livias besök har eleverna läst i Om detta må ni berätta… Titeln är så talande. Livias besök på skolan hjälper oss alla att föra vidare de hemskheter som historien bär så att vi alla kan göra vårt för att bidra till en bättre framtid.

Jag tror att Livia väljer att berätta detta för oss så vi kan dels sprida detta och förstå allt mycket bättre. Elev G10

”Där är det viktigt att vi tar ett ansvar och säger ifrån. Man ska visa att man har civilkurage och vågar ingripa vid orättvisor. Det är väldigt viktigt att ta ställning och reagera istället för att bara se på.” Elev G10

Livia berättar sin historia för oss för att vi ska förstå att det är viktigt att respektera alla vem man en är och att alla är lika mycket värda. Elev G11


För att vi inte ska glömma och så att vi kan föra vidare berättelsen även när offren inte finns kvar. Dessutom vill hon nog att något sånt här aldrig ska ske igen. Elev G10

Jag tror att Livia väljer att dela med sig av hennes livshistoria för att den nya generationen ska få veta vad som har hänt, denna händelse är väldigt viktig att ha koll på eftersom den skakat om världen. Och de flesta människor som överlevt under andra världskriget är väldigt gamla så i framtiden så kommer de inte att kunna sprida vidare historien. Elev G10

Jag tror att Livia vill fortsätta berätta om sin historia för att föra vidare kunskapen om dåtiden. Det är viktigt så att vi kommande generationer inte gör om misstag som de innan oss gjort. Elev G11

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är EQUb2q_L9GNIhQ8_gifcKxooI2dgWMXyj2S_LeXQT2v4Wq6n-xLAO3RiPrTOYxVRVWeWZIrxVDVmNnrVPmwKiGpHmxLY5EfbMB0TPmrUxetQyDvDgCXbHiOTYddEF5vQQhQhpHHv
Skriv bildtext…

Offer vittne medhjälpare förövare

Fyra ord med historisk tyngd och massa väckta tankar. En vardaglig situation eller en historisk händelse allt kan ses från flera perspektiv.

Har under det senaste läsåret använt dessa begrepp som underlag till tre stora bokarbete. Mina elever har jobbat med böckerna Pojken i randig pyjamas, Ulrike och kriget samt Alex Dogboy. Alla utifrån följande fyra perspektiv.

Offer, vittne, förövare och medhjälpare.

Vi har utgått från vardagliga situationer som alla elever i klassen kan känna igen sig i. Något har gått sönder i klassrummet. Ingen vill kännas vid att de sett eller hört något. De fyra perspektiven kommer till användning. Den som håller tyst blir medhjälpare till det som inträffat som faktiskt inte är rätt.

Ett skojbråk som urartade på skolgården. Flera runtomkring stod och såg på det som hände. Ingen sa stopp utan alla lät det fortgå.

Perspektiven är användbara och diskuteras.

I boken Pojken med den randige pyjamasen är ett perspektiv snabbt givet. Shmuel och den serverande mannen är båda tydliga offer för regimen. Men hur det egentligen med Brunos mor, vilken roll har hon egentligen i skeendet? Är Bruno ett givet vittne till händelsen och hur är det egentligen med hans syster? Diskussionerna är många och eleverna vänder och vrider på sina ord när de vill förklara sina tankar.

I boken Ulrike och kriget utmanar jag övningen ytterligare. Kan Ulrike vara alla fyra perspektiven samtidigt?

Kan samma person vara förövare, vittne, medhjälpare och offer?

Boken tar andra världskriget ur ett annat perspektiv än vad eleverna och många med dem är vana att läsa om kriget. Kan någon som faktiskt är övertygad om Tysklands slutseger även vara ett offer?

När sista boken för läsåret ska avklaras får eleverna välja. Ska vi ha mer traditionella frågor till boken eller vill ni prova på de välkända begreppen? Offer, vittne, medhjälpare och förövare.

Vi har en omröstning i klassen. De fyra välkända perspektiven som slutövning eller mer traditionella frågor om boken? Eleverna svarade med en förkrossande majoritet- vi vill ha de fyra perspektiven.

Tre olika böcker, fyra perspektiv, massa läsförståelse och mycket kunskap.

Att genomföra ett läsår 2018- historia

Det moment i historien som mina elever alltid frågar efter och oftast ser fram emot med spänning är Världskrigens tid.

När ska vi läsa om andra världskriget? är en fråga som jag ofta får.

Genom hela min lärargärning har jag alltid valt att lägga momentet i årskurs 8. Innan har vi läst om Upptäckterna och revoutionernas tidevarv i årskurs 7 och sedan är det tiden efter 1945 och till nutiden som gäller i årskurs 9.

Redan under samhällsmomentet som inledde läsåret så grundade vi med funderingar kring ansvaret som följer med yttrandefriheten samt de begränsningar som följer med våra rättigheter. EXPObesökte oss och gav mig och eleverna en historisk tillbaka blick på rasismen som naturligtvis både kan kopplas till dagens samhälle men även historien.

Ett besök i klassrummet från historiens mörka vrå fick vid med Livia Fränkels besök. Hon berättade om hur livet inskränktes för henne och hennes familj under 1930-40 -talets Europa och hur det kulminerade i fruktansvärda övergrepp på henne och mord på hennes föräldrar i Auschwitz.

Allt detta innan själva historiakursen ens börjat.

När historia momentet började så fick eleverna även läsa Pojken i randig pyjamas där Shmuel och Brunos. Karaktärerna analyserades och historien fördjupades.

Hur såg deras liv ut för ett år sedan? Vilka drömmar hade de?

Därefter så tog högläsning vid och tillsammans läste vi Ulrike och kriget. Att författaren Vibeke Olsson var jämnårig med eleverna när hon skrev boken gjorde helt klart att de lyssnade med extra förväntan. Skulle de själva kunna skriva något liknande.

Ett offer i Shmuel. Ett vittne i Bruno. En medhjälpare och eller förövare i Ulrike.

Båda böckerna fick eleverna analysera utifrån begreppen offer, vittne, förövare och medhjälpare. Vilka av karaktärerna i boken kan ses utifrån vilket perspektiv?

Vi började faktadelen av momentet med genomgångar och samtal kring nationalism. Vad är det som enar och ibland även delar ett folk eller land? Finns det folk utan land idag? Finns det flera nationer som har flera olika kulturer inom ett land?

Ordet allians i en historisk kontext undersöktes. Alliansen och dagens politik är en sak men vad är en allians om vi ser till länder och särskilt till det första världskriget.

I mitt klassrum finns många olika språk och nationaliteter blandade. Alla bor de här i Sverige och går i svensk skola men när vi börjar prata nationalism så kommer många exempel upp som verkligen vidgar tankarna. Flera av eleverna med föräldrar som föddes i vad som då var Jugoslavien finns i mitt klassrum. Intresset i deras ögon går inte att ta miste på när deras ”länder” får utrymme i diskussionen.

Att nationalencyklopedin är en Läromedel- de här använder jag i min undervisninga utan botten är ingen nyhet. Men som oftast glömmer jag i förberedelse ivern att kolla in deras play-funktion. Där hittade jag fantastiska animerade och samtida material som förklarade de snabba förvecklingarna 1914. Underbart att komplettera genomgången med samt att ha som sammanfattningsuppgift.

Med mellankrigstidens intågande i vår historieläsning så får vår fiktiva karaktär Ulrike hjälpa till med förståelsen.

Vilka mekanismer i det tyska samhället möjliggjorde utvecklingen på 1930-talet?

Återigen kom de nationella proven till hjälp. Där finns färdiga uppgifter bara att använda som berör orsakerna till första världskriget men även vad som möjliggjorde nazisternas maktövertagande i Tyskland. Bedömningsunderlag att tillgång och kunskapskoller redo för användning.

Ord att lära, diskussioner att följa och förklaringar att hitta. Källor att granska och perspektiv som behöver beaktas. Lektion läggs till lektion och till veckan är det dags att knyta ihop alla delar.

Har kunskaperna landat som de ska?

Ett elevråd- del 3

Under hösten har #metoo fortsatt varit i fokus i nyhetsinslag, artiklar, sociala medier och såklart även på vår arbetsplats – skolan.

Det här var något som elevrådet på vår skola beslutade sig för att arbeta med. Tydligen är det är många där ute i vuxenvärlden som inte vet hur man ska vara mot varandra.

Elevrådet, årskurs 1-7, tog sig an uppdraget att utbilda elever och vuxna på Glömstaskolan om  diskriminering och diskrimineringsgrunderna.

Uppgiften de tog sig an var tredelad:

  • Vad är diskriminering egentligen? Ordet behöver förklaras och diskuteras. Hur kan vi förtydliga ordet så att även de yngsta förstår?
  • Diskriminineringsgrunderna – vad är det egentligen och vilka finns det? 
  • Plan mot diskriminering och kränkande behandling – alla arbetsplatser ska ha en. Men vad är det och vad står i den? 

Efter ett utbildningspass gick elevrådsrepresentanter ut i sina grupper redo för uppdrag. Äldst som yngst på skolan, här ska upplysas och utbildas. För som en elevrådsrepresentant sa:

– Det hela är ju ganska enkelt – tänk efter hur du vill blir behandlad av andra. Behandla andra precis så.

Det är ju det som vår regel handlar om: vi vill varandra väl vi gör varandra bra.

Ett elevråd- del 2

Ett elevråd- ett läsår senare

Under höstterminen startade Glömstaskolans elevråd sitt arbete.

Vi har träffats två gånger i månaden i olika konstellationer. Oftast har vi träffats i vårt egna rum på plan fyra. Alla med sin lärplatta redon för uppdrag. Årskurs 1 till 7. I början var det vuxen som höll i mötet och skrev protokoll. Allt eftersom möte lades till möte så började eleverna själva hålla i och skriva protokoll på mötet.

I rummet när mötet är i gång har vi tre förhållningssätt att anpassa oss till:

  • begär ordet om du vill prata
  • ordförande ger ordet till den som vill tala
  • alla får prata till punkt

Läsårets sista uppdrag för elevrådsrepresentanterna blev att göra en utvärdering med sina hemvister.

  • berätta om två saker som varit bra med elevrådsarbetet.
  • berätta om två saker du saknat med elevrådsarbetet.

Med dessa redo ska vi sedan sätta oss ner och göra en plan inför nästa läsår. Viktigt på riktigt, utvärdera och göra en plan inför kommande år.

Vad har vi då gjort under året?

Skolansregel- Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra från första mötet så gick vi ut  och markerade att det här elevrådet jobbar på riktigt. Skolans regel utvärderades och presenterades för vår rektor. Hur fungerar regeln i skolans olika lokaler?

Diskrimineringsgrunderna- Elevrådet arbetar med #metoo. Representanterna i elevrådet lärde sig själva och undervisade sina hemvister om vad diskriminering är och vilka de 7 diskrimineringsgrunderna är. Alla hemvister dekorerades med informativa affischer som tillsammans skapade en regnbåge.

Inför Nobeldagen så gjorde elevrådet sitt första framträdande och berättade för hela skolan om sitt arbete. Framträdandet blev bejublat och alla fick äntligen se vilka deras representanter var.

Med det nya året så förberedde elevrådet och skolan sig på att uppmärksamma Förintelsensminnesdag. Oavsett ålder så uppmärksammade alla dagen. De yngre läste boken Mr Peabodys äpplen och de äldre läste Sofia Z-4515. Alla fick möjlighet att prata om vilket ansvar det kommer med vår frihet att fritt få uttrycka våra tankar.

När januari var över så siktade vi in oss mot nästa stora händelse World childrens prize. Barnkonventionen i fokus och ett arbete om våra rättigheter. Arbetet med priset riktar sig mot elever från 10 år. World childrens prize organisationen var tydlig arbetet med de nominerade är något som är mer lämpligt för de äldre eleverna. Historierna som följer när vi lär oss om de nominerade är fulla med berättelser som kan vara hemskt att höra och svåra att förstå. Precis som med arbetet kring Förintelsens Minnesdag så gjorde vi istället ett delat arbete, ett för de yngre och ett för de äldre. Vi vill inte missa en chans att som hel skola arbeta med något som ger oss en samhörighet men även tillfälle att tillsammans uppmärksamma Barnkonventionen. De yngre jobbade med artikeln Varje barn har rätt till utbildning. Vackra solar tillverkades, vad har du lärt dig i skolan?

De äldre eleverna arbetade med tidningen The Globe, lärde om de nominerade. Gjorde övningar om priset och förberedde sig för att lägga sin röst. Här ville vi även ta tillfälle att lära och visa alla som skulle få rösta hur en omröstning i ett demokratiskt land ska gå till. Vi ordnade med röstlängder, valkontrollanter, rösträknare, privata bås där valdeltagarna kunde bestämma sin röst.

Vi som elevråd ska naturligtvis jobba med aktuella frågor som kommer upp på de olika hemvistråden men vi vill även vara de som sätter agendan och för arbetet framåt. För det så behövs en plan. I dagsläget är det ett oskrivet blad vad nästa års Elevrådsarbete kommer att innehålla. Vi väntar med spänning på utvärderingen och sätter oss därefter och gör en plan. Vad ska nästa års elevrådsarbete innehålla?

%d bloggare gillar detta: