ps. jag kan inte mycket om det här

Har du någonsin haft känslan att känna; -Jag kan verkligen inte det här. När ska någon komma och genomskåda bluffen i min undervisning?

Förstår jag läroplanen som den ska förstås?

Tolkar jag kunskapskraven rätt när jag bedömer mina elevers arbeten?

Har jag förstått syftestexten som den ska förstås?

Inför Geologinsdag i september förra läsåret fick jag mig en tanke som hängt med sedan dess.

Det är något med stenar. Så fort jag tar med stenar in i klassrummet så händer det något med mina elever. Den tuffaste tonåringen får något i blicken, den hängivna studenten blir än mer intresserad och även den tystlåtnes blick glimmar till och kanske till och med bjuder på en historia.

Inte sälla så kryper det fram frågor som;

– Karin, jag har en sten hemma som är lite röd och ganska slät. Vet du vad det är?

Eller en historia om en fossil som finns i familjen. Historierna kommer varje gång och från de mest oväntade håll.

Det är något med stenar.

I september försöker jag varje år uppmärksamma Geologins dag. Inte sällan ställer även skolresturangen upp och serverar Falukorv för att hylla vår egen berggrunds rika historia. Senast så hade mina elever redan i maj förberett utställningen som fick namnet Från sten till handling.

Eleverna hade gjort arbetet om olika typer av mineraler och hur de påverkar vår vardag. Vi hade besökt Naturhistoriska riksmuseets mineralsamlingar och de hade vänt och vridit på argumenten kring deras olika mineraler.

Alla hade gjort affischer och redovisning skulle göras muntligen för mig så vi kunde föra samtal om mineralens användning och hur den påverkar vardagen och samhället.

När det var tid för utställning så slog mig tanken som väckte ifrågasättande hos mig själv.

En kollega kom fram och denne precis som eleverna brukar göra började ställa frågor om mineraler som denne hade hemma.

Jag fick då helt enkelt erkänna; – Jag kan faktiskt inte särskilt mycket om mineraler egentligen.

När det kommer till detaljer i undervisningen så kan jag ibland komma på mig själv att tänka jag kan verkligen inte det här egentligen.

Vad jag kan är att få eleverna intresserade och vilja veta mer. Jag kan även få eleverna att lyckas med vad de ska lära sig. Sällan är jag ett fullärd expert på ämnet där jag bemästrar varje detalj. Jag kan skapa strukturer och förutsättningar för lärande. Kunskapen blir i klassrummet begripligt med min hjälp.

Plötsligt där i samtalet kändes det som om någon hade genomskådat bluffen. Självaste Lisa Nilsson sa precis så vid ett liveframträdande, då i samband med hur hon kunde känna sig i förhållande till musiken. Tänk om någon skulle genomskåda mig och komma fram och säga; – Du fattar ju noll av läroplanen.

Samtalet med kollegan gick inte alls till ifrågasättande kring mina kunskaper av läroplanen men däremot har tanken hängt kvar.

Jag kan paketera kunskaperna. Jag gör innehållet begripligt. Jag kan anpassa undervisningen efter mina elever behov och jag kan väcka intresse hos de som ska lära sig.

Men vad kan jag egentligen om geologi? Jag gör helt enkelt ett snygg paket och hoppas på det bästa. Att ingen ska genomskåda bluffen att jag egentligen inte alls kan det här. Samtidigt eftersom det är just stenar så har vi alltid väldigt roligt och lärorikt under resans gång.

Det är något med stenar.

Bästa lektionsreceptet

En kaka blir bra gång efter gång om jag följer ett recept och har de rätta ingredienserna. 

Finns det en liknande mall för att få lektionerna att bli bra gång på gång?

Ja, faktiskt så är det ju så att vissa förberedelser skapar förutsättningar som ger mig och mina elever de lektioner vi förtjänar. Med flera år i klassrummet och många stunder av reflektion och finslipning så tycker jag mig kunna presentera sju nyckelingredienser som får lektionerna att fungera bra pass efter pass.

Den tunga sanningen jag hela tiden landar i är att det är på mig som pedagog allt ligger, elevgruppen måste jag förhålla mig till. 

Visst kan det hända saker utanför klassrummet och i klassrummet som jag faktiskt inte kan rå över som påverkar utgången av lektionen men när det gäller att skapa förutsättningar för att få mina elever att lyckas så är det på mig som pedagog som ansvaret ligger.

  1. Att skapa ett lugninför lektionsstarten skapar förutsättningar för alla att lyckas. Lugnet i rummet ger varje elev förutsättning att skapa fokus och förståelse för uppgiften som ska göras. Nyckeln till lugnet tror jag ligger i när jag som pedagog vet när lektionen verkligen börja.När genomgången ska starta så är det bara jag som ledare i rummet som ska ha talutrymmet.
  2. Tydlighet i uppgiften.När jag som lärare vet vad jag vill och vart uppgiften leder till. Då är jag tydlig i mina förklaringar, välplanerad i mina exempel och genomgången hjälper alla attgenomföra uppgiften efter bästa förmåga.
  3. Koppling till kunskapskraven hjälper mig att skapa förståelse för uppgiftens relevans till eleverna. Alla elever vill lyckas med sina studier och vet de vad som förväntas av just dem för att nå de kunskapskrav de strävar mot så kommer motiviationen och kunskapsivern raskt fram.
  4. En tydlig tidsram. Ger jag mina elever en tydlig sluttid, gärna ett klockslag, så ökar det skärpan och motivationen att ordentligt komma igång och slutföra uppgiften. En tydlig känsla av kontroll ges till eleven som själv kan lägga upp sitt studiepass och fördela arbetet efter egen förmåga.
  5. Materialet tillgängligt.Böcker och hjälpmedel nära till hands, tillgängligt för alla och introducerat vid genomgången.Det här hjälper alla att självständigt ta sig an uppgiften och känslan att ha kontroll och möjlighet att ta eget ansvar ökar.Oerhört viktigt att jag som ansvarig inte behöver lämna rummet för att kopiera eller hämta material.
  6. Ge rumsliga förutsättningar. Var förväntas eleverna jobba och hur ska arbetsron vara i de olika arbetsrummen. Här ger jag olika rum olika förutsättningar. Ett helt tyst rum, ett rum för små prat och ett rum för diskussion.
  7. Rätt person på rätt plats. Jag väntar ofta en extra minut innan jag börjar min genomgång. Lugnet som skapas är viktigt att respektera och börjar jag en genomgång som raskt blir avbruten av en som kommer sent riskerar att ändra lugnet till något som inte gynnar undervisningen.

Med dessa ingredienser redo så vet jag att med stor säkerhet blir lektionen riktigt bra och lärdomarna som sprids i rummet skapar självförtroende hos mina elever och god möjlighet för mig att hjälpa mina elever med vad just de behöver. Så ja, det finns ett recept på en lyckad lektion. 

Det jobbiga är inte att hitta ingredienserna och följa mallen utan att hela tiden hålla skärpan på förståelsen att det är på mig som pedagog det ligger om utfallet blir som jag tänkt och vill.

Om jag inte gillar reglerna då?

Ett boktips om drömmar, normer och att våga.

”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.” Lgr 11 kap 1

Genom Sun-Mi Hwangs Hönan som drömde om att flygafår jag som lärare ett utmärkt underlag att angripa läroplanens första del tillsammans med mina elever i klassrummet. En berättelse om en höna som ville flyga och bli mor men även en angeläget arbetsmaterial om normer, familjerelationer, adoption, grupptryck, att våga vara annorlunda, drömmar, mål och moralpanik. Bara orden i sig ger underlag till många diskussioner i klassrummet. En saga om en hönas liv med många förvecklingar och möjligheter till igenkänning i skolvardagen.

Det var längesedan en bok som tillsynes verkar så enkel i sin form öppnar en värld till så många diskussioner och lektions upplägg som denna. Att jobba på högstadiet och att jobbamed tonåringar är att jobba med personer som precis som hönan är sökande efter vilka de är och hur de ska vara i förhållande till vad som förväntas.

Knopp är en höna. Men hon är inte vilken höna som helst hon är en höna med en dröm.

Hon vill ruva ett ägg som kläcks till en kyckling. Ingen ovanlig och inte heller omöjlig dröm kan jag tycka för en höna. Men det som verkar vara en högts möjlig ambition och dröm för mig är en omöjlighet för andra pågrund av de omständigheter vi föds in i.

”Visst, ni är hönor båda två, men du är annorlunda. Det måste du förstå. Precis som jag är grindvakt och tuppen hälsar morgonen, är det meningen att du ska lägga ägg i en bur. Inte på gården! Sådana är reglerna.Men om inte jag gillar reglerna då? Vad händer då?” 


Det är inte svårt att relatera till samhället av idag där krav och normer sätter upp oskrivna regler för vad som förväntas och inte oavsett vem du är och var du bor. Om inte jag gillar reglerna, vad händer då? Får jag ändå vara en del av gemenskapen även fast jag bryter mot den rådande normen? 

Törs jag berätta om mina drömmar när de kan verka så främmande i det sammanhanget som jag befinner mig?

Hönan som ville flyga är både en saga att avnjuta och ett nytänkande undervisningsinstrument att använda. Det är en berättelse om en stark  kvinna som trotsar samhällets normer och gör vad hon kan för att fullfölja sina drömmar. Hon är en självständig  kvinna som till högt pris gör vad hon kan för att uppnå sina drömmar mot alla odds. Utstött från sin familj, bortjagad från det sammanhang hon känner igen efter hot mot sitt liv lämnar hon det samhälle hon känner och flyr till det okända. Rubriker i massmedia berättar varje dag historier om dessa öden, vissa historier blir allas historier och personen någon som ges en möjlighet att lyssnas på och förutsättningarna ändras. Andra historier skapar moralpanik och nya regleringar i lag diskuteras.

”Det räcker med en höna i ladan. Och jag har sex kycklingar. Det finns inte plats. Jag är också bekymrad över kycklingarnas utbildning. Jag vet att de kommer att fråga: ’Varför kvackar han och kallar en höna för mamma?’ ’Varför är han inte som vi?´

En del av dem kanske till och med kommer att försöka kvacka. Jag kan inte uppfostra mina kycklingar i en sådan kaotisk miljö. Vi måste köra ut den dåraktiga hönan och ankungen. ’Just det, inflikade hunden, Först och främst ska ordningen upprätthållas.”

Hur skulle vårt samhälle se ut idag om ordningen inte ifrågasattes? #metoo, Rosa Parks, Malalah, Nelson Mandela- listan kan göras lång av personer och organisationer som ifrågasatt ordningen för att möjliggöra sin och andras grundläggande rätt att få vara sig själva.

Trots att Knopp ständigt får leva under hot och med glåpord från andra så uppfylls hennes dröm. Inte som normen gett ramarna utan som möjligheten skapade. 

”Visst, han är en and, ingen kyckling. Vem bryr sig? Han vet ändå att jag är hans mamma!” 

Vem kan egentligen säga hur en familj ska se ut och vem som har rätt att sätta ramarna. Att som lärare förutsätta att jag förstår och vet något om mina elevers familjeband och relation är att sätta ordentliga krokben på sig själv. Jag bör istället som boken berättar se på familjen och höra Knopps berättelse för vad den är. Det blir grunden till samtalet och ytterligare en övning med eleverna. Vad är en familj?

Det är lätt att döma när det inte finns en historia bakom. Svart och vitt kan verka självklart men öppnas en diskussion upp och individen bakom kommer fram raseras ramarna och möjligheten att vara annorlunda bör verklighet.

”Hon menar att det är värdigare att bli en maträtt på en resturang. Skäms du inte? Du, en ledamot av kammen, har kläckt en unge av en annan sort!”

”Det är en skam för kammen.”

”Det här kan icke tolereras!” 

Att i ett klassrum prata om normer, familjerelationer, adoption, grupptryck, att våga vara annorlunda, drömmar, mål och moralpanik är en fantastisk möjlighet att dels arbeta över ämnesområdena men även ett utmärkt tillfälle att låta alla synas och bli sedda för just vilka de är och var de kommer ifrån.

En saga om en höna skapar fantastiska möjligheter till samtal om drömmar och att våga. Precis där ligger ju uppdraget jag som lärare har, att låta alla bli seddaoch ge dem möjlighet att våga gå dit deras drömmar bär.

Tack för ordet och det här läsåret. Vi ses i augusti!

/Karin

Gymnasietankar och framtidsdrömmar


Helt plötsligt så är grundskolan snart slut. Nio år är snart avklarade och det tionde året är bara ett sommarlov bort. Att undervisa på högstadiet i årskurs 8 och 9 är att fokusera mycket på det kommande stora valet. Min kollega och jag författade den här texten och skickade hem den i ett veckobrev. Varför gör vi det vi gör i vår vardag när årskurs 8 anlänt?

I undervisningen för årskurs 8 pratar vi mycket om att skapa möjligheter för sig själv? Ju fler godkända betyg du får desto fler valmöjligheter ger du dig själv. Vi som jobbar med eleverna dagligen vill att du får så många val som det bara går. Därför är vi där och dagligen stöttar, pushar, sätter ramar och rutiner och driver arbetet framåt. Vi påtalar ständigt för våra elever att vi måste hålla studiefokus i det vi för för att skapa de bästa tänkbara förutsättningarna inför det stundande gymnasievalet som kommer allt närmare.

I årskurs 8 representerar bokstäverna som finns i betygsdokumentet inte längre bara bokstäver utan poäng som blir inträdesbiljetter till ett gymnasium. Ofta blir våra elever förvånade när de verkligen förstår att vi som undervisar i SV/SO och MA/NO representerar tio av de totalt 17 möjliga betyg som ges.

E ger 10 poäng, C ger 15 poäng och A ger 20 poäng.

Sexton ämnen ska vägas samman och plötsligt så har du en inträdesbiljett till din skolframtid. På webbplatsen Gymnasieguiden finns information om olika skolor och vad som krävdes vid senaste antagningen för att komma in på respektive skola. Via skolverkets film Gymnasievalet finns också mycket bra och konkret information att tillgå.

Gymnasiemässan i november. En gigantisk mässhall. Många gymnasieskolor ställer ut och massor med högstadieungdomar kommer på besök. Boka in nästa års besök redan nu. Vi kommer åka dit under skoltid men ett ytterligare besök med er därhemma ger helt andra perspektiv.

Utbudet är enormt!

Variationerna oändliga!

Vad ska JAG välja?

Lättare väg att börja är nog att fundera på vad jag INTE vill göra. Vill jag jobba med händerna eller vill jag läsa mer teoretiska ämnen?

Är det ett praktiskt spår jag lockas av så funder kring om det är människor, råvaror eller maskiner som lockar? Är jag en omhändertagande person eller är tekniska apparater det bästa jag vet?

Är det ett teoretiskt spår som lockar så fundera kring vilka skolämnen idag som alltid känns utmanande på rätt sätt?

Vad är det DU vill göra? Vad känns rätt för DIG?

I skolan under årskurs 8 så är samtalet om gymnasiet närvarande så gott som dagligen. Särskilt nu i utvecklingssamtalstider.

Vilka mål vill du sätta för dig själv?

Vad krävs för att komma in på den utbildningen som lockar dig?

Vilka planer är möjliga att uppnå just nu för dig?

Hur behöver du jobba för att nå dina mål?

Konkreta tips som vi lärare på högstadiet ofta ger är att sitta nära läraren, läs/lyssna till faktatexterna och gör sammanfattningar. Anteckna när det är genomgång. Svara noggrant på de uppgifter som vi gör i skolan. Håll inlämningsdatum och skjut inte upp uppgifter. Titta på nyheter. Se till att du lär dig begreppen som är viktiga för arbetsområdet. Håll igång läsningen även hemma gärna 5-10 sidor bokläsning varje kväll.

Vårterminensmål i årskurs 8 måste stå i realitet till de slutmål som jag strävar mot i årskurs 9. Om jag strävar mot ett slutmål C i årskurs 9 så behöver vårens i betyg i årskurs 8 minst vara E. Känns just det ämnet svårt och ofta motigt så kanske det är bättre att sätta höga mål i andra ämnen.

Vi lärare handleder under arbetsgång med fler tips. Var fungerar det bästa för dig att studera? Vilken studieteknik är lämpligast att använda för den här uppgiften? Hur ska du göra för att utveckla ditt textskrivande? Vilka olika sätt finns det att angripa ett nytt ämnesområdet? På vilket sätt kan du lösa en uppgift så att svaret blir korrekt men även visar upp de förmågor som momentet behandlar?

Allt detta för att våra elever när höstterminen i årskurs 9 går mot sitt slut ska vara redo för det stora beslutet och det stora valet som ska ske direkt efter jullovet slut. Gymnasieval inför skolstart höstterminen 2020.

Läromedel- de här använder jag i min undervisning


I början av min lärarkarriär, som faktiskt inte är så längesedan, så var det bäst att bara tacka och ta emot av det material som fanns i klassrummet. Internet var relativt nytt och det skolmaterial som fanns, i klassrummen jag ärvde, var det jag använde. Kartböcker och väggkartor där Belgiska Kongo fortfarande stod kvar och samhällsböcker som beskrev kommunistregimens utmaningar i Sovjetunionen var vanliga vid millennieskiftets början. Då som nu så var det inte bara att välja och vraka bland läromedelsföretagens rika utbud. Budgetar ska hållas och hållbarhet inkluderas.

Många klassrum som passerat har haft rader av böcker som ingen bläddrat i på många år. Andra rum har haft en desperat ihopplock av litteratur för att kunna ge eleverna något.

Med åren så har internet slagit igenom i varje del av samhället. Således även skolan. På senare år har en till en med lärplattor blivit det som gäller i många skolor. Utbudet av appar och digitala läromedel fullkomligen svämmar över i mail flöden, på mässor och i tipsgrupper på sociala medier. Härliga tider och samtidigt förvirrande tider. 

Vilka är egentligen användbara för min undervisning?

Med erfarenhet dels av klassrum som dignar av material som mest fyller hyllplats. Samt erfarenhet av två nystartade skolor som saknar det mesta så har jag samlat på mig den kunskapen och erfarenheten att kunna säga; 

Det här materialet behöver jag för att bedriva undervisning i SO på högstadiet.

Till mina rektorers förhoppningsvisa förtjusning så tycker jag definitivt att gratis är bra och ”less is definitely more.”

Det som kostar som material i min undervisning är stadieböcker i historia och religion.Javisst finns det många sidor på internet som har information om religion och historia, men jag är ännu ej övertygad om att det är just i dessa ämnen som själva grundinlärningen även ska inkludera avancerade källkritiska studier. Har jag i min undervisning tillgång till välskrivna och välgenomarbetade texter så kan vi istället lägga fokus på innehållet och ta källkritiken som en uppgift i uppgiften. 

En bra kartbokoch historisk atlas är för mig en självklarhet i alla klassrum. Att ha böcker att bläddra i och diskutera kring lyfter alla diskussioner. Nyfikenheten som kan skapas med kartor är oslagbar. I ett tidigare inlägg har jag skrivit om stenarnas betydelse i undervisningen och det hävdar jag fortfarande.En samling stenar måste det finnas. 

För övrigt i både samhällskunskap och geografi så återkommer jag ständigt till dessa myndigheters- och föreningarssidor fyllda av ämnes- och spetskompetens:

  • Forum för Levande historia– utmärkta övningar, faktasamlingar, filmer och reflektionsmaterial. Enkelt att använda och utmärkt i undervisningen.
  • Riksdagen– här har vi lärare en alldeles egen flik fullmatad med information både till övningar direkt i klassrummet eller för stunder av egenstudier.
  • Regeringen– här finns material att beställa och kunskap att inhämta.
  • Unicefs skolmaterial– barnkonventionen i fokus och kunskapsnivåerna så uttänkta att det passar stor som liten i klassrummet.
  • Ungdomsmottagningen på nätet-dubbelt bra. Tycker att våra elever ska veta att den finns men förutom det så är det fullmatade med bra filmer och information om exemplevis diskrineringsgrunderna.
  • Statens medieråd– vidare förklaringar är onödiga. Vett och etikett på nätet är ett stort måste i alla samtal med elever.
  • Geologinsdag– fullspäckad med användarvänligt material, roliga tävlingar och bra fortbildning för mig som vuxen. De har även en generös och mycket kvalitativ referenssida som hjälper mig vidare. Allt på en och samma sida.
  • Domstol.se– uppdaterad, tillgänglig och en fantastisk kunskapsbank.

Sidor med rikt utbud av material att tillgå både digitalt och i fysisk form. Vissa delar finns att lyssna på andra delar på lättläst svenska eller till och med flera olika språk.  Gratis att beställa och källkritiken granskad av proffs. Det är något alldeles särskilt att ge eleverna ett material som är viktigt och användbart på riktigt direkt från verkligheten.

Var rädd om den här för vi kommer använd den mycket under de kommande åren. Gör den till din. Stryk under ord du inte förstår och markera kluriga sammanhang.

Som alltid när betydelsen förklaras och ett förtroligt ansvar förmedlas så händer det något med allvaret i situationen. Väldigt få häften försvinner.

Med det här materialet i mitt klassrum så vet jag att undervisningen blir både relevant och anpassningsbar. Oavsett om jag har materialet digitalt eller som faktiskt häfte så finns det tillgängligt till alla och uppdateringarna följer samhällsutvecklingen.

Med två nystartade skolor i bagaget och några andra skolor med mer välfyllda klassrum på vägen så kan jag idag 2018 säga: 

Det här materialet behöver jag för att kunna ge mina elever goda förutsättningar att nå de kunskapskrav läroplanen föreskriver.