Vilket betyg fick jag?
Den frågan ställde en elev till mig precis innan jul. Ingen ovanlig fråga för en högstadiearbetande lärare. En högst relevant fråga i december tider. Vilket betyg motsvarade mitt arbete?
Just den här gången var det däremot en person som precis kommit till vårt land och börjat skolan här som ställde frågan. En ny läroplan, ett annat samhälle, ett annat innehåll och framförallt ett helt nytt språk.
Jag jobbar på högstadiet och vi precis som alla andra får in elever som precis anlänt till vårt land. Just nu är jag i årskurs nio och mina elever är påväg mot nästa skolform. Oavsett om du gått i svensk skola hela din skolgång eller precis börjat så är systemet så att när du är den här åldern så är gymnasiet nästa steg i din skolkarriär. För alla våra elever men särskilt våra till landet precis anlända så är svenskaämnet fokuset i inlärningen. Har du kommit hit och börjat svensk skola så ska du såklart få all hjälp och stöd som finns för att lära dig språket.
Men sen finns det ju några ämnen till. SO lärare som jag är så är det fyra ämnen att förhålla sig till. Oändligt med centralt innehåll och kunskapskrav. Att ta igen allt detta på ett år är ju knepigt, en omöjlighet för de flesta och inte något att rekommendera. Men lite kan man ju alltid hinna.
Samhällskunskapen känns för mig utan tvekan den mest centrala. Hur är det att leva i det land du nu hamnat i? Vad är det som gäller här?
Tillsammans med beslutande organ på skolan så bestämde vi att här ska vi nu säga fokus i SO blocket. Jag gjorde en kurs i nio olika delar. Delar som i vanliga fall läses på tre år. Men för det här gänget så skulle nu alla SO tid under grundskolans sista år användas till samhällskunskap. I samhällskunskap finns det mycket material på olika språk. Så själva material tillgången var inte ett bekymmer.
Filmer att se, frågor att besvara, texter att läsa och samtal att genomföra.
- Den svenska demokratin
- De mänskliga rättigheterna
- Normer och identitet
- Ideologier
- Det svenska rättsväsendet
- Det ekonomiska kretsloppet
- Källkritik
- Nyheter, massmedium och reklam
En plan gjorde av mig och övningar gavs ut till eleverna. En del och två veckor till förfogande- filmer att se, texter att läsa, samtal att genomföra och sen var det dags att berätta vad som lärts.
En elev kom tillslut fram till mig och frågade- Vilket betyg fick jag?
En omständig förklaring från min sida började. En förklaring som jag tänkt varit självklar att man uppsnappat redan första gången förslaget om att läsa samhällskunskap hade presenterats. Men det hade inte varit tydligt. Jag hade kunnat göra mycket mer och tydligare.
Du har inget betyg förrän alla delar är klara, du går går i årskurs 9. Hela kursen ska nu blir klar- först då har du ett betyg. Eleven vart helt klart förbryllad- är det jag gjort inte bra? Vad kan jag göra mer?
Hur förklarar jag vårt betygsystem på ett begripligt sätt och hur förklarar jag hur mycket arbete som är kvar utan att ta bort den entusiasm som finns. Efter jag snabbt konstaterat att jag inte varit tydlig alls. Hur ska någon som är van en annan skolkultur, har ett annat språk och andra erfarenheter helt plötsligt förstå vårt bedömningssystem efter någon vecka. Här behövdes något annat.
En enkel cirkel dök upp i mitt huvud. Om vi gör en cirkel med 8 olika bitar. En bit fylls i för varje avklarat och godkänt delmoment. Det måste bli tydligt nog…
En cirkel skapades och till min stora förtjusning blev det tydligt nog- jag måste ha 8 bitar ifyllda för att få den åtråvärda bokstaven E eller kanske t. o. m mer.
En sådan enkel liten sak men så tydligt det blev och så överskådligt.
Vilket betyg fick jag? Det började med en enkel fråga och slutade med en tankeställare för mig och en ny men ack så enkel cirkel. En cirkel som hjälper inte bara den frågande eleven utan mig och alla andra som precis börjat sin kurs i samhällskunskap.
Karin bygger undervisning 
2 reaktioner till “Vilket betyg fick jag?”