Förutsättningarna denna gång var att jag tog över en årskurs nio som i alla ämnen förutom historia låg där jag kunde förvänta mig rent ämnesmässigt. Planen jag skissade för läsåret i samband med överlämningen blev fullt görlig i tre av de fyra samhällsorienterande ämnena. I historia blev det dock en del tankemöda. Eleverna hade läst om den industriella revolutionen men inte om kolonialismen, revolutionerna, världskrigen eller tiden efter de stora krigen. Således fanns det en del att bita i. Efter att ha genomfört en del nationella prov i historia så kändes det inte som jag ville skippa någon av de viktiga momenten. Mycket av förståelsen för vår samtid skulle ju dessutom gå förlorad. Inte för att vi lär för proven men att skapa förutsättningar att lyckas är ju en oerhört central del i uppdraget.
Således kolonisering, revolution, världskrig, kallt krig och sedan det övriga som hänt från 1989 fram tills idag. Puh hur gör jag det samtidigt som jag håller tidsplanen för de övriga ämnena?
Funderade och våndades en del. Korvstoppning har jag aldrig gillat och även fast vissa delar mer kommer att kännas som en lätt dusch i sommarvärmen så måste paketet ändå bli förståeligt.
Jag började snegla mot geografin och ämnesområdet rika och fattiga länder som var det som var kvar. Rimligen borde jag kunna kombinera tiden efter 1945 tills idag samtidigt som eleverna lär om länders förutsättningar, uppkomsten till konflikter och deras möjlighet att nyttja och utveckla resurser? Eller?
Ett varv till i tankevärlden och jag förstod att det inte bara var möjligt utan en självklar lösning. Inte bara en lösning utan ett utmärks sätt att faktiskt förstå utvecklingen för många av världens fattigaste länder.
Första passet tog jag Rädda Barnens Livets lotteri till hjälp. Alla fick dra en lott. Hamnade de trots de höga oddsen i ett av världens rikaste länder så fick de dra en ny lott. Kriteriet för landet de skulle ta var att det var en före detta koloni helst i Asien eller Afrika. De flesta fick omedelbart ett land som passade kriterierna.
Därefter introducerade jag källan som skulle bli den främsta ingången till kunskap om landet. Utrikespolitiska institutets enorma utbud av information. Eleverna fick under ett par lektioner lära känna sina länder.
När grunden nu var lagd var det dags att varje vecka introducera ett ämnesområde. Fokuset var att förklara områdets situation idag samtidigt som vi lärde om historien.
Varje vecka ett nytt uppdrag där historia och geografi vävdes samman. Fredagens pass avslutades ofta med en extra kluring där jag fick en chans att stämma av kunskapsläget och eleverna testa de kunskaper som förvärvats under vecka.
Sista veckan, som i skrivandets stund ännu är några veckor bort, när klimat, naturtillgångar, avkolonialisering, det kalla kriget, HIV/AIDS epidemin och klimatförändringar är avklarade så blir det dags för den sista kluringen. Grundmaterialet har eleverna då redan framställt. Sista kluringen blir att visa hur de använder sina ny förvärvade kunskaper i nya sammanhang. Där de får visa hur landet skulle påverkas om förutsättningarna ändrades och vilka beslut eller händelser som drastiskt skulle förändra förutsättningarna i landet.
Visst känns det både tungt och oöverkomligt när faktumet först uppstår. Massa information, lite tid och svåra kunskapskrav. Men nu när facit nästan är skrivet och summeringens reflektion är igång så känns arbetsområdet som en hit.
Engagerade elever, spännande utmaning för mig själv och mina nior, superaktuellt ämnesområde och utvecklande insikter. Häftiga åtta veckor av nyinlärning för alla i klassrummet.
Karin bygger undervisning 