Att genomföra ett läsår- del 1 historia 2018

Det moment i historien som mina elever alltid frågar efter och oftast ser fram emot med spänning är Världskrigens tid.

När ska vi läsa om andra världskriget? är en fråga som jag ofta får.

Genom hela min lärargärning har jag alltid valt att lägga momentet i årskurs 8. Innan har vi läst om Upptäckterna och revoutionernas tidevarv i årskurs 7 och sedan är det tiden efter 1945 och till nutiden som gäller i årskurs 9.

Redan under samhällsmomentetsom inledde läsåret så grundade vi med funderingar kring ansvaret som följer med yttrandefriheten samt de begränsningar som följer med våra rättigheter. EXPObesökte oss och gav mig och eleverna en historisk tillbaka blick på rasismen som naturligtvis både kan kopplas till dagens samhälle men även historien.

Ett besök i klassrummet från historiens mörka vrå fick vid med Livia Fränkelsbesök. Hon berättade om hur livet inskränktes för henne och hennes familj under 1930-40 -talets Europa och hur det kulminerade i fruktansvärda övergrepp på henne och mord på hennes föräldrar i Auschwitz.

Allt detta innan själva historiakursen ens börjat.

När historia momentet började så fick eleverna även läsa Pojken i randig pyjamas där Shmuel och Brunos. Karaktärerna analyserades och historien fördjupades.

Hur såg deras liv ut för ett år sedan? Vilka drömmar hade de?

Därefter så tog högläsning vid och tillsammans läste vi Ulrike och kriget. Att författaren Vibeke Olsson var jämnårig med eleverna när hon skrev boken gjorde helt klart att de lyssnade med extra förväntan. Skulle de själva kunna skriva något liknande.

Ett offer i Shmuel. Ett vittne i Bruno. En medhjälpare och eller förövare i Ulrike.

Vi började faktadelen av momentet med genomgångaroch samtal kring nationalism. Vad är det som enar och ibland även delar ett folk eller land? Finns det folk utan land idag? Finns det flera nationer som har flera olika kulturer inom ett land?

Ordet allians i en historisk kontext undersöktes. Alliansen och dagens politik är en sak men vad är en allians om vi ser till länder och särskilt till det första världskriget.

I mitt klassrumfinns många olika språk och nationaliteter blandade. Alla bor de här i Sverige och går i svensk skola men när vi börjar prata nationalism så kommer många exempel upp som verkligen vidgar tankarna. Flera av eleverna med föräldrar som föddes i vad som då var Jugoslavien finns i mitt klassrum. Intresset i deras ögon går inte att ta miste på när deras ”länder” får utrymme i diskussionen.

Att nationalencyklopedin är en skattkista utan botten är ingen nyhet. Men som oftast glömmer jag i förberedelse ivern att kolla in deras play-funktion. Där hittade jag fantastiska animerade och samtida material som förklarade de snabba förvecklingarna 1914. Underbart att komplettera genomgången med samt att ha som sammanfattningsuppgift.

Med mellankrigstidens intågande i vår historieläsning så får vår fiktiva karaktär Ulrike hjälpa till med förståelsen.

Vilka mekanismer i det tyska samhället möjliggjorde utvecklingen på 1930-talet?

Återigen kom de nationella proventill hjälp. Där finns färdiga uppgifter bara att använda som berör orsakerna till första världskriget men även vad som möjliggjorde nazisternas maktövertagande i Tyskland. Bedömningsunderlag att tillgång och kunskapskoller redo för användning.

Ord att lära, diskussioner att följa och förklaringar att hitta. Källor att granska och perspektiv som behöver beaktas. Lektion läggs till lektion och till veckan är det dags att knyta ihop alla delar.

Har kunskaperna landat som de ska?

Publicerad av fruboberg

Legitimerad grundskolelärare i de samhällsorienterande ämnena, förstelärare, Skolambassadör för EU, bloggare för Skolvärlden, bloggare för PedagogHuddinge samt bloggar på KarinByggerUndervisning.