Dolda skatter bland gamla pappershögar

Det är något väldigt märkligt att komma till en skola veckan efter skolavslutning.

I vissa delar av huset finns det barn som fulla av energi tar sig an sommarlovsfritids aktiviteter. Men större delen av skolan är tom. Tom och tyst. Vissa delar visar spår av avslutningens festligheter. Blommor är uppklistrade på väggarna. Andra avdelningar är bara tomma och några klassrum är tysta foton av tidigare händelser som i vissa fall kan likna rena soptippen.

Skrivborden i de tysta arbetsrummen är belamrade av papper, blommor, chokladaskar och allmänna rester från ett år som gått.

Tid att gå igenom högarna och rensa men även tid att minnas årets som gick och se framåt.

Vilka guldkorn från året ska sparas och vilka ska förpassas till historiens arkiv?

Där i högarna hittar jag plötsligt den där övningen vi aldrig gjorde. Fem stenar med påhittade mineralnamn inskrivna. Övningen skulle vara en del av geografimomentet när vi pratade rika och fattiga länder.

Vilka naturtillgångar skapar möjligheter och utveckling för landet som har dem? Vilka naturtillgångar skapar hinder och kanske krig? Hur påverkas ett land som redan är rikt av nya fyndigheter och hur påverkas ett fattigt land?

I nästa hög kommer en till övning fram. Perspektiven Offer, vittne, förövare och medhjälpare har följt oss genom läsåret. Tillsammans har vi läst Pojken i randig pyjamas, Ulrike och kriget och Alex Dogboy. Vi har diskuterat utifrån perspektiven men vi gjorde ju aldrig övningen utifrån oss själva. I en given situation vilken roll tar du? Offer rollen kan vi oftast inte välja men de andra. När någon bryter mot reglerna och exempelvis förstör- vilken roll tar du då? På sociala forum är du den som tyst bevittnar det som sker eller kanske den som skriver dumheter? Eller är du den som faktiskt står upp och säger- gör inte så där mot min vän?

Plötsligt känns inte högen från ett gånget år som något från det förgångna. Högen är inte gamla rester utan uppstarten på det nya.

Veckan efter skolavslutningen är nu inte bara ett avslut på ett läsår utan starten på det nya. Nästa läsår då är det nya planer, fler lektioner och ny kunskaper att erövra.

Spännande tider!

Att genomföra ett läsår 2018- samhällskunskap

Vart fjärde år så har jag som samhällslärare inget direkt alternativ än att börja
terminen med… ja just det – Valet!

Redan innan sommarledigheten tar slut så fylls lärarforumen på socialamedier med tips och funderingar hur arbetsmomentet ska genomföras. Min vana trogen att avsluta terminen med att sätta ramar för nästa läsår, snappar upp några nya idéer till min redan utstakade plan.

En diskussion på ett forum där jag själv kommenterade ledde till  upprörda känslor.

Jag valde att dela att jag anpassar min undervisning efter elever med viss religiös övertygelse.

Vi skulle inte göra djupdykningar i varje partis program.  Vi kommer inte besöka valstugor. Det här väckte många kommentarer om att jag kompromissade med mitt uppdrag som lärare och elevers religiösa övertygelse inte skulle få styra min undervisning. Jag höll inte med utan såg det som en spännande utmaning att ta en ny väg. Är det verkligen så upprörande?

Istället skulle vi jobba med ideologier, demokratins grunder, valförfarandet i Sverige samt fyra av de valfrågor som alla partierna lyft fram som viktiga för Sverige.

Första veckan

Demokratins grunder presenterades och kluriga ord att lära lyftes fram. Vi repeterade grunderna fråni våras när vi besökteDemokrativerkstaden. 

Genomgångar om de stora sammanhanget. Riksdagens egna material delas ut och hjälper elever att förstå vad det hela handlar om. Materialet är gratis och alla får egna fysiska häften att stryka under, skriva namn på och i vissa fall tappa bort.

Slutuppgiften presenteras lika så- argumenterande text ska skrivas. Ett för valet aktuellt tema ska väljas och diskuteras. Två argument för, ett motargument samt bemötande av detsamma. Källkritik, inledning och avslut- alla delar ska texten ha.

I musikväg fokuserar jagpå den klassiska musiken och djävulsaccordet. En del musik och accord har faktiskt varit förbjuden tidigare. Slutuppdraget introduceras. Min kollega börjar förbereda gruppen på argumenterande texter. Kunskapskoll kring de klurigaorden.

I svenskan introducerar kollegan boken Pojken i randig pyjamas och tillsammans diskuterar vi demokrati och diktatur. Hur snabbt kan ett samhälle förändras från demokrati till något helt främmande?

Andra veckan

Demokratin i vardagen står i fokus. I material från riksdagen omnämns den som den osynliga demokratinHur märker eleverna i sin vardag att de lever i en demokrati?Vilka ideologier står bakom riksdagspartiernas program. Jag presenterar ideologierna som en uppsättning ingredienser som riksdagspartierna blandat för att göra just sin unika kombination som blir deras parti. Diskussionen fokuserar på jämförelser mellan 1921 och idag. Det som sågs som något främmande då är självklart idag.

Som alltid följer musiken min undervisning och visar klipp av musiker som anklagats för att hetsa ungdomen mot förfall, ja ni vet Beatles, Madonna, Whitney Houston

Tredje veckan

Ramverket som styr Sverige lyfts. Vilka lagarna är viktigast i det Svenska samhället? De fyra grundlagarna men även resten av rättsapparaten genomarbetas. Vad händer om du bryter mot lagen? Domstol.seoch Brottsoffermyndighetenhar mycket bra material som hjälper min undervisning framåt. Även här harregeringen.sebra material som eleven får och åter kan göra till sitt.

Hur märker du av att du lever i en demokrati i din vardag? Vilken grundlag påverkar dig mest i din vardag? Det är frågor som eleverna fick svara på i veckans kunskapskoll.

Fjärde veckan

Normerna i samhället lyfts fram. Hur påverkar dessa vardagen? Det finns bra normer, som att stå i kö, men även normer som begränsar och således inte är bra för alla.  EXPObesöker oss och pratar om hetslagstiftningen och hatbrott. Svenska kollegan börjar fokusera mer och mer på argumenterande text och hur eleverna snart ska få göra slutprojektet med att lyfta en viktig samhällsfråga och argumentera för den.

Femte veckan

Snart närmar sig Livia Fränkels besök. Diskrimineringsgrunderna, som vi arbetade mycket med förra läsåret,
repeteras. Eleverna får göra delar av gamla nationellaprov från årskurs nio. Sitter de grunder som de behöver nu när slutmomentet närmar sig och argumenterande texter ska skrivas?

Sjätte veckan

Vi fördjupar oss i diskrimineringsgrunderna och fokuserar särskilt på etnicitet, sexuellläggning och religion. Jag visar mina bilder från mitt studiebesök till  Auschwitz. Vi förbereder oss för Livias berättelser från sin tid i koncentrationslägret. Berättelsen om Bruno och hans pappa jobb i boken Pojken med den randiga pyjamasen får plötsligt en annan dimension för eleverna.

Eleverna får välja ämne till den argumenterande texten. Vill du ha möjligheter att skriva fritt eller vill du ha ett mer styrt ämnesinnehåll?

Sjunde veckan

Livia Fränkelbesöker skolan och berättar sin historia. Eleverna är tagna av stundens allvar och antecknar flitigt. Innan besöket har alla fått fundera över frågor de vill ställa. Vi har läst i Om detta må ni berätta… samt tittat på filmklipp om Livia.

Utifrån deras enskilda val av argumenterande text ämne delas de in i grupper för att tillsammans sammanställa de fakta de behöver för att skriva sin text. Vilka olika argument kan de tillsammans hitta som verkligen ska få texterna att lyfta och argumentationen övertyga.

Kolleganförbereder skrivhjälpverktyg som ska underlätta för våra elever.

Åttonde veckan

Skrivar veckor för eleverna. Vi repeterar källkritik och källhänvisningsmetoder. Vidare stöttar vi lärare med tidsramar och planeringshjälp. Hur mycket måste du hinna idag för att vara klar om två veckor?Kamrat respons och korrigeringar.

Eleverna skriver flitigt och tangentbord hämtas ut för att kopplas till lärplattorna. Momentet är snart avklarat och siktet börja ställa in sig mot  starten av historiemomentet- Världskrigens tid.

Kuben- göra skolarbete viktigt på riktigt

Min skola är en Kuben- skola läsåret 2017/2018. Det betyder att vi är del av Raoul Wallenberg Academys projekt Kuben.

Ska jag vara helt ärligt så visste jag inte vad det var när jag först hörde om projektet. Började på mitt nya jobb i augusti. En nystartad skola, nya tankar välkomnades. Jag ville verkligen börja med att undervisa geografi. Från första stunden på terminen skulle eleverna lära, andas och känna geografi. Falukorv och järnmalm, mobiltelefoner och koppar, vi skulle läsa geografi och det skulle bli så kul.

Första dagen på jobbet, en kub kommer att komma till skolan. Vi ska arbeta med Kuben. Jag var inställd på att göra något bekant, allt annat var nytt. Nya kollegor, nytt arbetssätt, nya lokaler och massa nya elever.  En kub, vad handlar det om egentligen?

Att jobba i skola är att jobba tillsammans. Kollegiet var mycket engagerat, vi skulle inte bara få en kub den skulle dessutom vara fylld med tekniska möjligheter. Kuben skulle snart komma.

Det var bara att gilla läget och tänka om. En kub om mänskliga rättigheter, barnkonventionen, diskrimineringsgrunderna och vår värdegrund. 

Helt plötsligt öppnade sig massa dörrar. Det här kan jag ju, det här är ju jag.

Det här är det jag gör, hela tiden, hela läsåret i alla övningar. Är det något som mina elever verkligen har med sig när de lämnar tre år av undervisning med mig så är det kunskaper om barnkonventionen, allas lika rätt och att med våra rättigheter kommer stort ansvar.

Nytt jobb för mig och ny skola för många av mina elever. Vi måste lära känna varandra, vi måste bygga grupp. Värderingsövningar och namnövningar avlöser varandra. Vi pratar, lyssnar, frågar, promenerar, klipper, ritar och skriver. Solar, träd, regnbågar och nya bekantskaper skapas. Vår hemvist dekoreras med våra alster och vår arbetsplats börjar kännas som vår fylld med våra arbeten.

En dag frågar min rektor om vi kan tänka oss samarbeta med en förening i grannskapet. De vill ha en utställning om demokratin i sina lokaler. Jag pratade med initiativtagaren som var imponerad av vad elever och lärare tillsammans åstadkommit under de första veckorna av terminen. Vi lånade ut våra verk. En vecka senare blev vi bjudna på vernissage. Vilken möjlighet vilket äventyr, många av eleverna lärde sig helt klart ett nytt ord den dagen- vernissage.

Kuben anländer på skolgården- rätten till en opartisk rättegång

Med det så ser jag kuben och Raoul Wallenberg i det mesta. En utflykt i Stockholms City med eleverna. Vi ska se förra årets kubenskolors utställning i Kungsträdgården. Plötsligt finns där ett minnesmonument över Raoul utanför utrikesdepartementet, har det varit där förrut? En vandring i staden och vi står på Raoul Wallenbergstorg, har det alltid funnits där?

Vi bjuder in gäster till skolan. En officer kommer och berättar om Försvarsmaktens roll i vårt rättssystem. En advokat kommer till oss och berättar om sin roll i rättskedjan. Polisen gör besök, vilken roll har de i vår demokrati?

Byggsten på byggsten läggs i vårt Kuben- projekt.

När vi lämnat samhällskunskapsdelen som inledde läsåret så går vi över till historia. Det är tid för revolutioner och upptäckter. Hur har dessa bidragit till möjligheten för en rättvis och opartisk rättegång 2018? Vilka möjligheter hade Marie- Antoinette 1789 till en rättvis rättegång?

Samhällskunskap övergår i etik. Minnesdagen av Förintelsen passerar. Historien om Raoul Wallenberg får helt plötsligt en ny dimension. Eleverna har hört talas om och läst lite om Förintelsen tidigare men nu gör vi en djupdykning. En hel vecka lägger vi på minnesdagen, det skrivs dikter och läses texter. Vikten av att ha kuben på gården och höra om historien ger en enorm tyngd i undervisningen.

Vid ett tillfälle är koncentrationen i klassrummet så påtaglig att den nästan är greppbar. Eleverna förstår och tar till sig innehållet på ett sätt som jag inte tror varit möjligt om inte Kuben stått där på gården.

Tiden börjar närma sig utställning. Vi behöver börja tänka på hur vi ska fylla vår kub? Vad ska vi göra med alla dessa diskussioner, möten och upplevelser som passerat under läsåret? Hur ska vi förmedla det vi lärt under året till de som besöker vår kub när vi lämnar den ifrån oss till nästa skola?

Min från början oklara engagemang till Kuben försvann fort.  Jag nu är helt övertygad och såld på på idéen. Viktigt på riktigt pratar vi mycket om på vår skola.Vad kan vara viktigare än att lära av historien och samla den kunskapen i en kub för att sprida vår kunskap till andra?

I höst får vi visa Kuben. Då är det vi som bjuder in till visning i City. Vi får då visa att vårt arbete med Kuben är att göra skolarbetet viktigt på riktigt.

Så geografi arbetet då, hur gick det med det? Tillsammans avslutar vi terminen med ett arbete där naturgeografi möter kulturgeografi, en ny landmassa skapas- vilka rättigheter finns där som möjliggör rätten till opartisk rättegång? Cirkeln för läsåret är sluten.