Dolda skatter bland gamla pappershögar

Det är något väldigt märkligt att komma till en skola veckan efter skolavslutning.

I vissa delar av huset finns det barn som fulla av energi tar sig an sommarlovsfritids aktiviteter. Men större delen av skolan är tom. Tom och tyst. Vissa delar visar spår av avslutningens festligheter. Blommor är uppklistrade på väggarna. Andra avdelningar är bara tomma och några klassrum är tysta foton av tidigare händelser som i vissa fall kan likna rena soptippen.

Skrivborden i de tysta arbetsrummen är belamrade av papper, blommor, chokladaskar och allmänna rester från ett år som gått.

Tid att gå igenom högarna och rensa men även tid att minnas årets som gick och se framåt.

Vilka guldkorn från året ska sparas och vilka ska förpassas till historiens arkiv?

Där i högarna hittar jag plötsligt den där övningen vi aldrig gjorde. Fem stenar med påhittade mineralnamn inskrivna. Övningen skulle vara en del av geografimomentet när vi pratade rika och fattiga länder.

Vilka naturtillgångar skapar möjligheter och utveckling för landet som har dem? Vilka naturtillgångar skapar hinder och kanske krig? Hur påverkas ett land som redan är rikt av nya fyndigheter och hur påverkas ett fattigt land?

I nästa hög kommer en till övning fram. Perspektiven Offer, vittne, förövare och medhjälpare har följt oss genom läsåret. Tillsammans har vi läst Pojken i randig pyjamas, Ulrike och kriget och Alex Dogboy. Vi har diskuterat utifrån perspektiven men vi gjorde ju aldrig övningen utifrån oss själva. I en given situation vilken roll tar du? Offer rollen kan vi oftast inte välja men de andra. När någon bryter mot reglerna och exempelvis förstör- vilken roll tar du då? På sociala forum är du den som tyst bevittnar det som sker eller kanske den som skriver dumheter? Eller är du den som faktiskt står upp och säger- gör inte så där mot min vän?

Plötsligt känns inte högen från ett gånget år som något från det förgångna. Högen är inte gamla rester utan uppstarten på det nya.

Veckan efter skolavslutningen är nu inte bara ett avslut på ett läsår utan starten på det nya. Nästa läsår då är det nya planer, fler lektioner och ny kunskaper att erövra.

Spännande tider!

Att förbereda ett läsår

Maj är avslutningstider och planeringstider varje år. Det är inte bara en tid för avslut utan även en tid för uppstart.  Ett nytt läsår startar i augusti. Härliga tider, stora planer och större visioner.

Precis som mina elever mår jag bra av framförhållning.Vet jag vad som händer i augusti är jag förberedd och kan få en bra start på läsåret. Det är i maj som jag sätter ramarna för nästa läsår. När jag börjar med en ny grupp så lägger jag alltid en långsiktigt plan. Oavsett om jag tar över en grupp i årskurs 8 eller får dem redan i årskurs 7. En plan som säkerställer för mig själv att alla kunskapskrav och syften som läroplanen föreskriver faktiskt genomarbetas under den tid vi kommer arbeta tillsammans. Ibland får jag elevgruppen sent och får tänka till ordentligt.Oftast så har vi tre år och då kan jag tänka och jobba mer långsiktigt. Det här ger mig en bra överblick och även ett stort lugn i mitt arbete.

Vilka kunskapskrav ska jag undervisa kring? Vilka är de stora frågorna som kommer lyfta diskussionen? Hur ska arbetet flätas samman? Vilka föreläsare ska bokas? Vilka museum ska jag spana in de där sista dagarna i juni när eleverna gått på sommarlov och arbetsplatsen är städad? Avslutnings tider är en spännande och kreativt tid av mitt arbetsår. Lägger jag planen här så minskar jag arbetsbördan i höst och för mig skapar det ett lugn av att ha förutsägbarhet och överskådligthet.

Det är även i maj som jag bestämmer vilka studiebesök och föreläsare jag tänker bjuda in under läsåret. Har jag väl satt något i rullning och bokat besök är det svårt att dra sig ur och säga nej vi hoppar över det här när hösten och vintern kommit och det inte känns lika motiverande att göra något extra. Har jag då redan bestämt sedan tidigare att vi ska göra något och dessutom påtalat det för eleverna då är det bara att köra. Som alltid så är det ju oerhört givande när vi summerar de där händelsernasom går utöver den vardagliga lunken.

Vill jag dessutom boka en föreläsare eller organisation som exempelvis Exposå behöver jag som de har framförhållning annars blir det ingen föreläsning.

Samarbete med olika lärare och ämnen är även något som behöver framförhållning för att bli riktigt bra. Visst fungerar det även att hitta samarbeten under terminens gång men riktigt bra blir det om vi redan på planeringsstadiet sätter blicken mot gemensamma mål. För mig som lärare i svenska och de samhällsorienterande ämnena är samarbete med NO- lärarengiven i varje del av detjag gör i min undervisning.

Två lärare i undervisningssituationen är dubbelt så bra som en. Vi förtydligar från bådas håll vart vi är på väg och vad som ska läras. När vi dessutom är samplanterade så lyfter det hela arbetsmomentet och eleverna får ut så mycket mer av sin undervisning.

SO- året för mig är indelat i fyra lika stora moment. Både för mig och eleverna känns det bra att ha fyra avstämningspunkter varje år. Jovisst kan jag även ämnesintegrera i mina egna ämnenoch beröra områden som går i varandra men när det kommer till betygssättning så renodlar jag alltid både för min och för mina eleverna skull. Momenten blir överblickbara och det känns bra att ha något helt avslutat innan nästa moment börjar.

Till hösten är inte starten av terminen lika given som förra året. Kommer ändå att börja med samhällskunsap. Samhällsekonomi och rättigheter får bli de stora rubrikerna. Vi ska försöka besöka tingsrätten och även se på den privata ekonomin och lyfta in den i samhällets egna ekonomi. Svenskan får hänga på och förbereda eleverna för de första jobben med att skriva meritförteckning och ansökningsbrev.

I svenskan kommer vi även börja terminen med att läsa bokenHönan som ville flyga. Fantastiskt tillfälle att prata rättigheter och skyldigheter men även normer.

Efter höstlovet går vi vidare till historia. Redan nu är min elever laddade och förberedda. Efterkrigstiden ska avhandlas. Här kommer vi se till olika stora rubriker och därefter ta oss an epoken. En föreläsare som kan berätta om folkmorden i Rwanda är bokad. Elevernas intressen för kärnkraft och dess konsekvenser har börjat spira tack vare ny tv-serie i streamingtjänsterna.

Svenskan kommer följa med i historieepoken och  textskrivande. Brev, noveller, artiklar och krönikor får avlösa varandra när vi tar oss an nutidshistorien. En debatt om kärnkraft, rättigheter och självständighet bör avhandlas. Ett besök till Stadsarkivetkommer att hjälpa oss vidare i att se hur källor kan användas och har använts för att sammanställa vår historia.

Med vårterminens ankomst är det religionstider. Kvar att avhandla är buddhismen och hinduismen. Ett besök till Östasiatiska museet ska bokas för rundvandringar. Boendes nära Stockholms innerstad är utbudet och möjligheterna att faktiskt besöka tempel och heliga platser hur många som helst.

Svenskan kommer här bjuda på ett eget projekt för varje elev där en författare och ett litterärt verk ska presenteras och avhandlas. Dels tid att träna självständighet för eleverna som snart ska till gymnasiet men även ett tillfälle att se till litteraturhistorien som stort.

Sista momentet på året kommer bli Geografi. Här har jag faktiskt det senaste året gjort en helomvändning. Tidigare tyckte jag geografi var höstens ämne. En lättsammare start på terminen med samtal om inre och yttre krafter. Lätt att få eleverna intresserade och naturen fortfarande i full blom redo att hjälpa och förtydliga natur- och kulturgeografins klurigheter. Har tidigare år alltid kört geoografin på hösten det har känsla som ett höst ämne. Men har nu tänkt om. Vi avslutar läsåret med geografi och får redan då utställningen till Geologins dagklar i september. Varför börja läsåret med en lätt känsla av stress för att en deadline måste hållas redan innan terminen verkligen kommit igång? Bättre att färdigställa arbetena innan sommarlovet och sedan när höstterminen anländer så är det bara att repetera och hänga upp utställningen. Som avslutning på nästa läsår, om ett år, kommer eleverna i årskurs 9 läsa om klimat och naturresurser. Vilka utmaningar står vi för idag och i framtiden?

Så där är min ram för nästa läsår. En övergripande plan. En lista med saker att göra. Klar innan lovet. Väntandes på mig i augusti när jag semestervilad anländer till skolan i augusti redo att växla upp inför arbetsåret. Där i augusti tar sedan detaljplanera vid moment för moment, vecka för vecka.