Karin bygger undervisning

En kollega kom in efter dagens lunch och skulle därefter ha 120 minuterspass NO. Inte helt pepp och inte helt i favorit skåran av sitt ämnesval.

• Alltså tryck och labbrapport är inte det bästa med NO, konstaterade hon. Jag får gå in på toaletten och peppa upp mig- fake it till you make it.

Fake it till you make it.

• Nej, det här med krönikor är inte det som får mitt svensklärarhjärta att bulta. Tillägger snabbt svenskalärarkollegan bredvid. Får alltid peppa upp mig själv lite extra när det är dags.

För så är det ju. Kan själv så känna igen mig i det här när det kommer till det ekonomiska kretsloppet. Jag tycker det inte är särskilt kittlande i de pedagogiska nerverna när det börjar närma sig just det. Hur kul är det egentligen att prata om och framförallt lära någon om de makroekonomiska effekterna av skattehöjningar. Bara orden i sig kan ibland snubbla i munnen. Men för det betyder det ju inte att jag på intet sätt som pedagog får dryfta eller än värre signalera att jag tycker så. 

Tvärtom det är ju då jag behöver ta till hela mitt verktygsbälte och alla mina bästa trix för att dels övertyga mig själv men framförallt för att ge eleverna den undervisning de förtjänar.

Fake it till you make it- som min kollega sa.

För jag vet ju någonstans att om jag nu istället förbereder mig till max.  Hittar de där övningarna som kommer att kittla elevernas kunskapstörs så kommer ju även jag att tycka det hela blir kul. Och ett ämnesinnhåll som kunde ha varit roligare vid den inledande tanken får plötsligt både mening men även en känsla av lustfylldhet. Det lustskapande ledarskapet som berörs i Att äga klassrummet är på intet sätt att förringa. Med mening så kommer lusten till lärande.  Kristina Bähr i sin bok Resiliens i skolan tar även upp just det positiva tänkandet och vikten av att träna på att just tänka positivt och hur det hjälper en i vardagen.

Sist jag hade just det ekonomiska kretsloppet i undervisning så till min förvåning så inte bara gillade eleverna det utan de blev en väldans fart på både engagemang och resultat. De skrev och undersökte- diskuterade och reflekterade. Men när jag tänker ett varv till så var det ju kanske inte så konstigt. Jag hade inte precis gått på rutin när jag skapade momentet. Istället hade jag verkligen tänkt till egentligen mest för att peppa upp mig själv. Men det arbetet gjorde även så att elevernas vilja att ta till sig ämnet växte.

Inte dumt alltså- fake it till you make it.