Ofta ofta hör jag ord som kaos, kris och det värsta jag sett, senast idag i samband med rapporteringen av prisutdelningen vid helgens Kristallgala. Medias rapporteringar om mycket är fyllda av ord som kris och kaos, nu särskilt kring valet.
På min egna arbetsplats så tycker jag mig också höra ord som kaos, kris och det värsta.
Vad står egentligen bakom de orden?
Vad förmedlas egentligen när någon yttrar de orden? Vad tänker mottagaren som hör orden? En elev som i förbifarten hör ett ord som kaos? En vårdnadshavare som väntar på ett möte och överhör skolpersonal prata kris. Vilka historier förmedlar de sedan vidare?
Hur är det att höra dessa ord?För mig som är mer åt det fyrkantiga hållet som person och tar orden för vad det faktiskt står för bokstavligen så blir det stora ögon när jag hör dessa ord. Inte för inte tänker jag;
– Oj, Vad var det egentligen som hände på den lektionen eller utevistelsen?
När jag sedan hör historien bakom orden så blir jag ofta förvånad, är det verkligen kris, kaos och det värsta som skett som förmedlas? Aldrig hittills har historierna matchat det som ordboken skulle förklara orden med.
Ett scenario då jag tänker att det verkligen skulle vara kaos och kris är om brandlarmet oplanerat går. Med brandlarmet tjutande får en elev med diabetes lågt blodsocker, en annan ramlar i trappan och den tredje får en panikattack samtidigt som tre andra elever börjar slåss. Då skulle det vara kaotiskt en stund helt klart innan någon vuxen tar kommandot och tar riktning på händelsen. Har hittills aldrig varit med i en sådan situation tack och lov. Men ändå hör jag orden kris, kaos, det värsta ofta i samband med vardagliga situationer.
Vissa ord är modeord helt klart, så att säga sade var och varannan person för ett par års sedan i varje mening. Idag är det mycket som är fantastiskt och magiskt. Sen kommer ord som kris och kaos, är de också modeord för tiden?
Är det stunder när jag känner att jag inte har riktigt koll? Ja, de är läskiga och kommer med jämna mellan rum. Men är det kris och kaos? Nej, mer en stund som väntar på mig att ta vuxenansvar och leda situationen i en riktning.
Är det när det kommer stunder som jag inte förväntade mig? Då är det ju varje dag och varje stund i skolan. Men att kalla det kris och kaos? Nej, håller inte med.
Ibland går händelser över styr, men är det kaos? Ibland hinner jag inte att helt förbereda en lektion och det blir lite rörigare än jag vill, är det kris? Ibland blir det en konflikt i matsalen och tonläget höjs, kan jag beskriva det som det värsta jag sett?
Jag tycker det är oerhört viktigt att sätta ord på det som sker för vad det verkligen är. Vi i skolans värld behöver verkligen inte måla upp ändå fler bilder av en skolverklighet som inte påstås fungera. Det sköter alla förståsigpåare och de som faktiskt intebefinner sig i vår verklighet så bra åt oss ändå. Från skolans håll tycker jag vi ska ta makten över berättelserna från vår vardag och sätta ord på saker som de verkligen är. Oftast fantastiska möten och stunder som sker varje dag på tusentals platser runt om i våra skolor.Skoldagar fyllda med spännande lärande, nya mötenoch nya upptäckter. Det är fantastiska historier att berätta.
Karin bygger undervisning 