Karin bygger undervisning

”När jag tillslut” accepterat att semester den är slut. Men vad gör väl egentligen det… varje år sisådär två veckor innan det är dags för skolstat så kryper nyfikenheten ändå på… hur ska det här läsåret bli?

Jag måste erkänna för att fortsätta citera sången som inledde texten ”när jag till slut
skingrar allt tvivel och demonerna drivs ut, när varje strävan, ängslan och bävan…” för inte är det så att jag hela sommaren går och tänker att snart är sommarlovet slut och jag får äntligen börja jobba igen. Nej, tvärtom… att vara ledig är att vara ledig och det är väldigt skönt. Men ändå när juli närmar sig sitt slut så börjar jag spana mot horisonten mot (hänvisa till texten om skolstart från förra augusti) terminsstarten.

Nytt läsår det är alltid något häftigt. För varje läsår är verkligen ett helt nytt arbetsår. De förutsättningar jag lämnade i juni har alltid ändrats. Det här är helt klart en av de häftigaste delarna med att jobba i skolans värld. Allt ändras hela tiden- panta rei. Vissa delar av förändringen är inte så roliga alla gångar- förra årets distans eller vara på platskarusell tänjde verkligen på gränserna kring hur mycket förändring klarar en organisation av under ett pågående läsår. Eller allt färre resurser i klasen eller större grupper det är inget som jag på något sätt lägger under häftighetsflaggen.

Men det här med nytt läsår och alltid en ny chans. Det är så häftigt. För eleverna och för mig som jobbar i skolan. Varje nytt läsår ger ju oss alla en chans att justera mål och förväntningar på oss själva. Det vill säga förändra de saker jag faktiskt kan kontrollera.

Det här tänker jag att jag ska ha som mål inför läsåret:

• Ett stående inslag i min strävan är att försöka hålla min kalender (hänvisa till texten om kalendern) uppdaterad och läslig. Det senare är ett ständigt pågående förbättringsområde hos mig själv. Gäller även att skriva på tavlan- försök håll det mer läsbart.
• Att gå hem i tid och inte bara fysiskt utan när jag lämnar skolbyggnaden då ska jag även mentalt jobba på att faktiskt lämna den. Spelar ju faktiskt ingen roll att jag går ifrån jobbet kl. 15 ifall jag fortsätter tänka på arbetet till långt efter middagstid.
• Fortsätta jobba på att säga nej till saker som faktiskt inte fungerar. Verkligen stå på mig och säga Nej! (Hänvisa till den texten)
• Ta min rast och oavsett väder verkligen ta den där promenaden som jag vet är bra både för mitt jobb jag men nog mest för mitt lediga jag. (Hänvisa till texten ps. ledig lärare)
• Ämnesmässigt ska jag försöka integrera min egna ämnen mer med varandra och verkligen jobba mer med svenska lärarna kring våra gemensamma nämnare. Både tidsbesparande och fyllt med pedagogiska vinster.
• Sen har jag en vision om ett förtydligande material där ideologierna synliggörs och förtydligas för eleverna- det skulle vara kul om jag fick till men kan inte riktigt själv förstå hur det ska gå till…får klura på den.

För det är ju det här som är härligt med ny termin, nytt läsår och ny start. Jag kan ju ha förhoppningar om att ändra vissa saker hos mig själv- för det är ju det jag själv faktiskt kan kontrollera- och sen hoppas att jag verkligen genomför dem så när läsåret sedan är slut så kan jag se tillbaka och liksom finalen i tidigare citerade sång med lätta steg och stark stämma ”hela mitt liv ska jag minnas den dag Timmen var slagen Mitt största ögonblick är här” . Ja nu tar jag väl i… så stort är det ju inte om jag lyckas hålla ordning i min kalender ett helt läsår… men känslan den vill jag verkligen försöka fånga, för nu är det faktiskt dags för nytt läsår.

God skolstart allesamman!

ps. sången som följt med i texten är ur musikalen Jekyll and Hyde- the musical och heter This is the moment- en sång som framförts av den eminente Peter Jöback i svensk översättning Nu eller aldrig.