Att genomföra ett läsår 2018- religion

Tid för religion.

Förra året tog vi etiken. Inte ett helt bra val så här i efterhand. Etik är svårt och något jag alltid tyckt passa bra för årskurs nio. Tanken har ofta landat mer hos de äldsta eleverna. I år fick det således bli de tre monoteistiska religionerna.

Vi började momentet med att se till oss själva.

Vilken tro och tradition är jag själv uppvuxen i? Märks min tro eller livsåskådning i vardagen? Har vi i familjen en tro överhuvudtaget? Ett moment där jag verkligen lärt känna mina elever på ett helt nytt sätt.

Plötsligt kryper det fram massa religiösa symboler och föremål som finns i deras absoluta närhet hela skolvardagen. Men utan diskussionen eller frågan så har jag inte fått span på dem.

Ur plånböcker plockas det fram helgonbilder och koranverser, halsband med symboler visas och historier om släktingar och deras religiösa attribut berättas.

Själv berättar jag alltid om min mormor som i hatt, ny inköpt för varje säsong, gick till kyrkan varje söndag. Historien om min mammas barndoms påskfirande när syskonen på långfredagen skulle bara vara och absolut inte leka eller knappt låta får alltid elevernas fulla uppmärksamhet.

Ortodoxa, katoliker och protestanter alla i ett klassrum, shia och sunni samt personer av judisk tradition. Vissa kommer från det forna östblocketoch har helt vuxit upp utan religiös anknytning. En del upplever religion i vardagen och andra hävdar bestämt att de inte alls är troende och inte heller påverkad av någon religion.

Judendom blev därefter ingången. Grundläggande genomgång och frågor att besvara.

Madonna fick följa oss in i introduktionen av kristendomen. Hennes fantastiska liveshower är fyllda med religiösa detaljer. Diskussion om symboler, klädsel och tro tar vid.

Hur påverkar religion politiken och vardagen i samhället?

Leonard Cohen i Pentatonix tolkning får inleda diskussionen.Halleluja vad betyder det egentligen? Vilket språk talas? Finns det likande uttryck även inom islam? Skolvardag och religiöst språk blandas i diskussionen. Vad är det vi egentligen säger när vi till vardags säger Walla? Vad är det vi egentligen menar när vi säger- vid gud jag svär?

Därefter tog introduktionen av islam vid. Här kom det upp massa nyheter även för mig.  Eleverna visade i diskussionerna upp tydliga skillnader i tolkningar och praxis av islam beroende av landursprung och traditionstolkning. Har tidigare aldrig upplevt eller kanske inte helt enkelt haft så många elever av båda grenarna inom islam i samma klass.

I klassrummet tar olika tolkningar och upplevelser av religionen vid.

Så här gör vi och så här gör vi. Oerhört lärorikt för mig. Visste inte att det fanns så stora skillnader inom de olika traditionerna. Lär mig allteftersom momentet pågår att se skillnader och ställa bättre frågor för att förstå och lära av samtalet kring islams olikheter som eleverna ser det.

Madonna får åter komma in och via en dans illustrera judendomen, kristendom och islam.

De vill vara tillsammans och förstå varandra genom historien men ändå så går det inte att riktigt leva tillsammans, analyseraren elev helt brilliant dansinslaget och kopplar till religionernas historiaoch nutid.

Diskussioner tar vid och vi ser till världshistorien och dagsläget. Korstågen, konflikten på Nordirland, förintelsen och Israel/Palestina konflikten avhandlas. Konflikter med religionen i förgrunden. 

Är det religionen som startat konflikten eller de politiska ambitionerna?

En övning om olika religiösa föremål ger ett oväntat lyft i diskussionen.

I min röda, ofta återkommande, lacklåda har jag flera olika religiösa föremål. Ett krucifix, en liten bönematta, en kippa, radband och flera andra föremål. Klassen delades in i mindre grupper och alla fick ett föremål och ett tomt pappersark.  

På tavlan skrev jag instruktionen. Vilket föremål fick ni? På vilket sätt är föremålet viktigt för en person som praktiserar religionen? Hur påverkar föremålet samhället som individen lever i? Hur har föremålet påverkat historien?

Fantastiska diskussionen och massa nya infallsvinklar att sätta upp i klassrummet när eleverna berättade vad de kommit fram till.

Ett etikmoment avlöste därefter arbetet med de monoteistiska religionerna. Det politiska läget fick bidra med uppgiften.

Ska vi låta den forna IS krigarnas barn få komma tillbaka till Sverige eller Europa?

Hur ska länderna tänka kring deras barn? En artikel läses och de olika frågeställningar användes. Vad säger en sinnelagsetiker i frågan och vad säger en pliktetiker?

Momentet knyts ihop med ett nationellt prov.Har klippt och klistrat i de gamla prov som finns.Jag får underlag och eleverna får se vad som förväntas av dem om exakt ett år.

Det jag uppskattar mest i proven är frågornas formuleringar. Innehållet från undervisningen är den samma men genom proven så lyfts kunskaperna in i andra sammanhang och ger eleverna en del att bita i samtidigt som jag får stöd i bedömningen.

Det här var ett arbetsmoment där det kändes knepigt att betygsätta. Många elever visade väldigt personliga och privata sidor hos sig själv. Jag lärde mig massa nytt av eleverna och tillslut ska allt summeras.

Momentet avklarat- siktet ställs nu in mot geografi som får avsluta terminen.

Publicerad av fruboberg

Legitimerad grundskolelärare i de samhällsorienterande ämnena, förstelärare, Skolambassadör för EU, bloggare för Skolvärlden, bloggare för PedagogHuddinge samt bloggar på KarinByggerUndervisning.