Karin bygger undervisning

Vad lärde jag mig förra läsåret?

Slutet av vårterminen är alltid fylld av måsten och en hel del slutdatum som måste hållas.  Mina kollegoroch jag diskutera elevernas framsteg och funderar över hur vi ska lägga upp undervisningen nästa läsår för att ytterligare förbättra för våra elever. Få stunder eller diskussioner använder jag till att se över vilka nya lärdomar jag dragit i min lärarroll under året.

Vilka nya verktyg har jag lagt till min bank av knep och erfarenheter under läsåret? Vilka lärdomar är det som jag verkligen kommer att anamma och som ska hjälpa mig att lyfta undervisningen ytterligare nästa år?

Hit har mina sommartankar gått när jag tillåtit mina tankarna att vandra tillbaka till mitt jobb. Vad har jag lärt mig under läsåret som gått? Tre saker har mina tankar landat på som får summera mina lärdomar under förra året. En tydlig förändring som jag redan anammat är hur jag avslutar veckan inför helg eller lov. Det här har jag tidigare berört i ett inlägg som utan tvekan blev det mest lästa och uppskattade blogginlägget under förra läsåret. Vi ses på måndag! 

De två andra nya lärdomarna som landat under ledigheten är när börjar verkligen ett lektionspass samt att sätta ord på (som kan tyckas vara) det självklara. 

Två meningar som kan verka lätta att implementera i undervisningen men som jag ofta säger till mina elever om- det är en stor skillnad på att ha gjort klart och att kunna.Att verkligen få tanken att landa och sedan ta till sig den nya lärdomen som en självklar del av min professionella verktygslåda. Det är något helt annat än att vara medveten om att det borde göras och sedan göra det halvhjärtat eller bara då och då. Som en klok föreläsare sa till mig i tidiga lärarår, det är stor skillnad att som lärare ha 20 års erfarenhet av att ha genomfört i stort sett samma undervisning år ut och år in eller att ha gjort 20 olika år med eftertanke, förändring och förbättring.

Att som lärare verkligen veta när lektionenbörjar är något som gett mig många stunder av funderingar förra läsåret . Jag har verkligen förstått att det är centralt för att få den undervisning som mina elever och jag förtjänar. Består gruppen, som alla gör, av elever med särskilda behov eller om gruppen, som i min skolverklighet just nu,  består av individer som bytt skolmiljöväldigt många gånger och kanske inte heller har den bästa erfarenheten av skolaav varierande orsaker.  Vissa lektionsmoment behöver jag förbereda eleverna på i månader innan de faktiskt ska ske, ibland är det en särskilt viktigt föreläsning, en utflykteller ett ämnesområde. Andra lektioner börjar på lunchen timmen innan lektionspasset verkligen ska börja eller vid  incheckningen på morgonen med ett förberedande samtal om vad som ska ske efter lunch eller senare under dagen. Vissa förberedelser pågår och berörs ständigt. Några lektioner börjar precis på klockslaget när schemat säger att nu är det dags. Här är det jag som ledare av passet som måste tänka till. Hur förbereder jag mina olika elever bäst så vi alla får den lektion vi behöver för att nå så långt vi bara kan med våra studier?

Nästa lärdom är att sätta ord på det självklara. Det betyder att i lärandestunden vara så otroligt tydligt så att alla verkligen förstår vad som förväntas. Från det mest grundläggande förhållningssätt till kunskapskrav;

Vilka förväntningar har jag på eleverna innan lektionen börjar? Vilka förväntningar har jag på eleverna under lektionen? Vilka förväntningar har jag på mina elever vid passets slut och i övergången till nästa aktivitet? Vilka kunskaper är centrala under arbetspasset?

Det här behöver jag som ledare i gruppen sätta ord på. Inget är egentligen självklart. Gör jag det ger jag alla möjlighet att lyckas och alla kan inkluderas. Ingen behöver känna osäkerhet om vilket material som förväntas vara med eller vilka förväntningar Karin har på arbetsro eller uppgifternasom ska göras under det enskilda passet.

Självklart har jag lärt mig många andra saker också men just de här två nya lärdomarna och det nya förhållningssättet i har verkligen satt sig. Inte för att jag inte förstått det förut men nu vet jag inte bara om det utan nu kan jag det verkligen också. Med den nya kunskapen så kommer förståelsen att jag måste jobba med det här. Sedan kommer även insikten om hur klurigt det faktiskt är att sätta ord på det självklaraoch veta när lektionen verkligen börjar.

Det är mina tre nya verktyg som jag verkligen lärde mig från förra läsåret, vad lärde du dig?

Vad det här året ska hitta på har jag ingen aning om och det är precis därför jag verkligen gillar mitt yrke och inte kan tänka mig att göra något annat.