På en skola jag jobbat på så fanns det en trygg och välkomnande plats dit många av oss vände oss när det kom en dag som inte blev som den tänkt eller en stund som helt enkelt var så överrumplande att det behövdes en paus från vardagen.
Längst inne i skolresturangenslager, bortom alla elever, matlagning och kollegors blickar fanns en röd fotölj.
Med den röda fåtöljen så kom även ett lyssnande öra. Inte alltid men ibland. Men fåtöljen den var alltid där. En tyst, trygg, lugn och ständigt välkomnande röd fåtölj.
Den behövde inte alltid besökas, ibland var det många månader mellan besöken, men den stod där och den fanns där. En trygg lugn plats i vardagen. Bara vetskapen att den var där gav en lugnande och tryggande känsla.
Stolen så här några år senare har för mig kommit att bli som en symbol för behovet att ha någon på sin arbetsplats som lyssnar och stöttar när jag verkligen behöver. Det här behöver inte vara min närmaste kollega eller chef utan någon som jag vet är där, någon som jag är trygg med och som jag alltid kan gå till när behovet tränger på.
En trygg person, plats eller möbel- gärna allt i kombination- som hjälper till när det kommer stunder som verkligen inte blev som det var tänkt eller stunder som jag i min vildaste fantasi inte kunde föreställa mig ens kunde hända.
När vardagen är i full gång och arbetet rullar på så är det skönt att veta var det finns någon som lyssnar, någon som stöttar och någon som ger trygghet när det behövs.
För är det något vi alla behöver i vår arbetsvardag och som faktiskt gör så att vi trivs där vi är så är det väl just en röd fåtölj.
Karin bygger undervisning 
En reaktion till “Alla behöver en röd fåtölj”