Barnkonventionen- elever får lära av varandra

På min skola så arbetar vi, precis som alla skolor, men att våra elever ska känna sig trygga. Trygghetsarbetet tar en särskild plats på våra möten i kollegiet och i våra möten med eleverna på mentorstid och självklart i ämnesarbetet.

Inte för att vår skola är varken mer eller mindre än någon annan skola kring trivsel och trygghet utan för att det här är något som vi skolor ska jobba mycket med. Den här månaden är det Barnkonventionen som står i centrum.

Vi, precis som säkert stora delar av landet, ska uppmärksamma Barnkonventionen och vad den innehåller.

I mina klassrum så pågår precis det här arbetet. Men just nu är det inte jag som ska stå för undervisningen. Jag sätter ramarna ;

Det här ska vi jobba med.

Det här ska ni öva och lära er av det här.

Den här tiden ska det vara klart.

Eleverna kommer att :

gå till de yngre eleverna och presentera om Barnkonventionen.
göra manus som de ska ska utgå ifrån i sina arbeten
göra affischer som hjälper de lyssnande att hålla fokus och samtidigt tar det fokuset från mina elever som nog kan vara lite pirriga. De klasser vi besöker får samtidigt ett material att prata om och ett fint minne från vårt besök.
träna på att tala. Något många tycker är jobbigt men jag tänker att om de gör det inför några som kommer att beundra dem bara för att de kan läsa böcker med mer än tio sidor, prata hela konversationer på engelska samt gå själva till matsalen så blir det nog lättare. Träningen behövs inför de stundande muntliga nationella proven
träna på att jobba i grupp och ta ansvar
träna på att fördela arbete och jobba efter utsatt tidsram
träna på att förklara saker som de kan tycka enkla eller svåra på ett tydligt sätt med många exempel.

Jag som ledare kan efter gruppindelningen och förberedelserna är klara stå där i klassrummet och spana ut över arbetet.

Att lyssna på samtalen i rummet är en ren fröjd.