Inte så gulligt utan ganska obehagligt

Hämtat ur Instagrams oändliga bildflöde.

Såg denna i ett flöde och först- oj så fint- sen hmmmmm vilken förlegad kunskapssyn och vilken bra ingång att diskutera ledarskap och pedagogik i kollegiet. Vilken syn på kunskap, delaktighet, eleven, ledarskap och demokrati förmedlas?

Vad är det för kunskapssyn som förmedlas?

Är barnen tomma kärl som ska fyllas eller personer med olika förutsättningar och kunskaper?

Ord som disciplinen frambringar sålunda kroppar som är undergivna och övade ’fogliga’ kroppen. (Rantala 2016 s. 58) kommer plötsligt upp i tankebanorna.

Sitter pedagogen på alla ”rätta” svaren eller är det ett perspektiv som kan ersättas av flera andra?

Är pedagogen den fullkomlige och barnen enbart ett objekt som mottager utan någon form av interaktion?

Jag citerar vidare det handlar alltid om minutiöst utformade tekniker; små knep, subtila och skenbart oskyldiga mekanismer som både är tvingande men också också återkommande att individerna bättre hushållet med tid och rörelse. ( Rantala 2016 s.59)

Vilken syn på undervisning förmedlas när barnen står på led väntandes att fyllas med en lite stråle vatten som representerar en förutbestämd syn på vad kunskap och förväntat innehåll är?

Helt plötsligt var den inte så gullig längre utan ganska obehaglig och för tankarna till ett samhälle långt i från den värdegrund och demokratiska anda som jag tycker vårt yrke ska vila på.

Inte så gulligt längre…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s